I svenskämnet ingår språksituationen för Sveriges nationella minoriteter som ett kunskapsområde. I artikeln undersöks vilken betydelse skönlitterära inslag i fyra läroböcker i svenska för gymnasiet kan ha för de meningserbjudanden elever får ta del av i språksociologiska avsnitt om de nationella minoritetsspråken. Studiens frågeställningar rör vad läroboksavsnitt med minoritetsspråkstalares skönlitterära texter uttrycker, samt hur dessa samspelar med läroboksavsnittens sakprosainnehåll. Teoretiskt utgår studien från dels Martha Nussbaums teorier om hur skönlitterär läsning kan utveckla såväl ”känslans skärpa” som ”tankens inlevelse”, vilket kortfattat innebär att tänkandet omfattar både intellekt och känsla, dels Edward Saids postkoloniala teorier som beskriver hur ”den andre” konstrueras och andrefiering (othering) sker, och där språket ses som ett verktyg för att skapa och reproducera denna typ av maktstruktur. Materialet analyseras genom en komparativ närläsning som visar att skönlitterära texter av minoritetsspråkstalare inryms i två kontrasterande temagrupper genom vilka de nationella minoriteterna och minoritetsspråken beskrivs, utanförskap, sorg, förluster respektive innanförskap, glädje och kamp. Även i sakprosan återfinns temagrupperna, men i olika utsträckning. Samspelet mellan hur temagrupperna framträder i sakprosa och i skönlitterära inslag varierar emellertid mellan läroböckerna, vilket innebär att skönlitteraturen ges olika utrymme att bidra med perspektiv utöver det sakprosan beskriver och på så vis fylla en viktig roll för elevers meningsskapande och attityder till de nationella minoriteternas språksituation. En didaktisk slutsats är att lärares didaktiska230överväganden om bearbetningen av sakprosan, val av kompletterande skönlitteratur och arbete med litteraturdiskussioner kan vara avgörande för elevers kunskaper om och förståelse för minoritetsspråkssituationen.

Svensklärare förväntas länka språk och litteratur till varandra och även bidra till elevers identitets- och demokratiutveckling. I artikeln undersöks elevfrågor ställda vid ett författarbesök på en högstadieskola. Syftet är att ge en fördjupad förståelse av högstadieelevers kritiska läsande av skönlitteratur som behandlar temat heder under en temavecka, där svenskämnet var centralt i arbetet. Övergripande frågeställning rör hur elevers förhandling om heder framträder i mötet med Alis Vem har sagt något om kärlek? Teoretiskt utgår vi från en funktionell syn på språk. Frågeställningen operationaliseras genom två underfrågor vilka behandlar 1) den kritiska läsning elevfrågorna tyder på, vilken undersöks utifrån en analysmodell: läsa med texten – läsa mot texten utifrån aspekterna makt, tillgång, form, mångfald, 2) elevernas förgivettaganden i frågorna, vilka analyseras genom en presuppositionsanalys. Resultatet visar att de kritiska elevfrågorna tyder på en läsning som leder till att elever förstår Alis position som utsatt för hedersförtryck, men att de samtidigt ifrågasätter hennes maktförhandling när det gäller dels hur hon omförhandlade makten i hemmet men också utgivningen av boken, samt att det i frågorna framförallt finns presuppositioner som rör risker och möjligheter med bokens utgivning. Diskussionen rör hur svensklärare i arbetet med skönlitteratur och språk kan träna elever att läsa såväl med som mot texter och därigenom synliggöra förgivettaganden och normer om identitet och demokrati.

Literacy is a crucial aspect of disciplinary and vocational competence (Karlsson 2012; Janks 2010). However, literacy emerges in specific contexts for specific, context-dependent requirements (Barton et al. 2000). As school progresses texts become more specialized and require students’ developing new reading literacies (Schleppegrell 2004). This becomes especially apparent in upper secondary school where students enrol in programmes preparing for work or further education in specialized disciplines. Therefore subject-specific reading literacy is required for students to actively take part in the knowledge practices of the different subjects (Shanahan & Shanahan 2012). This presentation deals with how disciplinary reading literacy develops in vocational programmes in upper secondary school in Sweden. The material is taken from two larger studies investigating disciplinary literacies in nine programmes in six schools. In the presentation two examples are analysed. The analyses show how students grapple with content and specialized vocabulary in subject-specific texts. Theoretical perspectives and analytical tools are retrieved from New Literacy Studies (Barton 2000), Systemic-functional Linguistics (Halliday 2014), as well as Reception Theory (Langer 2011). Focusing on how students move between every day and specialized language, we aim to show how content and specialized vocabulary are explored and used in subject-specific ways, and how students thereby develop disciplinary reading literacy.

This thesis investigates how various text-talks, i.e. text-focused classroom discussions, may scaffold students’ reading of specialised texts in upper secondary school. The study consists of qualitative case studies based on classroom observations of two teachers’ History instruction, focusing on parts defined as text-talks. An intervention study was conducted where one teacher worked with two text-talk approaches. The research questions regard how students move in relation to the text in the text-talks and how text content is incorporated, what scaffolding structures emerge, and whether and how the text-talks differ. A secondary aim is to generate theories concerning the potentials and limitations of text-talk as a reading scaffold.

Analyses were done in terms of text movability to show reading positions, intertextual cohesion to show relations between source text and text-talk, and scaffolding which includes peer scaffolding, teacher scaffolding and the text-talks as a scaffold per se. A methodological contribution is the development of a model for content-based analyses of authentic text-talks.

The results show that in text-talks that work as a scaffold, students take the expected positions toward the text, and the talks are clearly related to the source text, by means of lexical and conjunctive cohesion that is often varied and built-out. For more demanding texts, the students show dynamic text movability and move between exploring contents, subject field and context. Other characteristics are either peer scaffolding showing dialogicity and negotiation of meaning, or teacher scaffolding enabling students to progress and develop tools for text reception. The intervention approaches seem to scaffold reading to a greater extent than text-talks within ordinary instruction where the framing is weak.

In conclusion, the results suggest that both student- and teacher-led text-talks may scaffold reading, but they need to be well planned and prepared with a structured framing.

Artikeln handlar om textsamtals potential att stötta elevers läsning av texter de möter i undervisningssammanhang. Artikeln presenterar analyser av tre textsamtalsutdrag i ämnena svenska och historia på gymnasiet. Samtalen i svenska är lärarledda och sam- talet i historia är elevstyrt. Materialet hämtas från två pågående avhandlingsprojekt i språkdidaktik och analyseras med avseende på textrörlighet och lexikal kohesion. Det första utdraget illustrerar ett lärarlett samtal som rör sig utanför och på ytan i den text som diskuteras. Det andra visar ett lärarlett samtal där läraren på ett struktu-rerat sätt styr samtalet så att eleverna leds in i texten och stimuleras till en fördjupad textbaserad läsning. Det tredje visar på ett elevstyrt samtal utifrån en strukturerad samtalsmodell där eleverna använder såväl egna erfarenheter som texten för att be-svara textfrågor. Eleverna uttrycker alltså såväl associativ som textbaserad textrör-lighet i samtalet och visar ofta på en djup textrörlighet. Analyser av kohesion visar hur textinnehåll kommer till uttryck i samtalen, framförallt genom att nyckelbegrepp från texten fångas upp och repeteras.Resultaten visar hur olika sätt att arbeta med text kan ge olika stöttande potential för elevers möjligheter att röra sig på flera nivåer i texten. Sammanfattningsvis pekar artikeln på den lärandepotential som strukturerade och väl förberedda textsamtal kan innebära.

Recent international surveys reveal a decline in reading performance among Swedish students during the past decade. In the light of these results, this thesis describes the reading literacy of a class of high-performing students in the Swedish upper secondary school, in order to discern characteristics of successful readers. More specifically, the aim is to describe these students’ reading literacy in terms of their reading habits, approaches to texts, reading strategies, as well as reading positions.

The study is framed within a socio-cultural perspective and is based on qualitative methods such as case studies, classroom observations and a group discussion, in combination with a partly quantitative survey. A methodological contribution to the research field is the attempt to develop a method for analyzing students’ reading positions, mainly based on the concept of text movability, as used by af Geijerstam, Liberg et al. The results reveal a deep reading position towards non-fiction texts among a majority of these high-performing students. In comparison with students who adopt a surface-oriented position, these students tend to show greater textual awareness and interactive text movability, and seem to use a wider repertoire of reading strategies in order to attain reading success.

This study identifies the most prominent features of high-performing students as their textual awareness, i.e. an ability to comment on content, form, function and potential readers of texts, genre awareness, i.e. an ability to identify various text genres, and metacognitive awareness, i.e. knowing what strategies to use and when to use them. These features can be related to the students’ descriptions of their reading habits which imply that they read a great variety of texts, including both fiction and non-fiction. Most of these students report that they read daily and of their own accord. Having broad textual experience helps when it comes to reading texts in specialized domains that require inferencing and/or field knowledge. There also appears to be a match between the literacy supported in school and the literacy sustained in the students’ home environment.

The pedagogical implications are the need for continuous work with students’ reading development and reading strategies, making students aware of different text genres and their specific features, and the importance for students to be challenged in their reading, but naturally in combination with appropriate scaffolding methods.