The focus of this article is on OKAY as a resource for regulating language and constructing norm centres in authentic consultation meetings related to academic writing and recorded in Finland and Sweden. It gives an overview of all occurrences of OKAY in the interactional data in question, revealing that the word occurs frequently in academic writing consultations in Finnish, Finland Swedish, and Sweden Swedish. There are similarities in the frequency of its use and the distribution of occurrences between counsellor and student in the Finnish and the Finland-Swedish data, whereas the Sweden-Swedish counselling interactions follow a slightly different pattern. Through the lens of conversation analysis and systemic–functional linguistics, we further demonstrate how the counsellors and the students use the evaluative content word OKAY as a resource for regulating both academic writing and the counselling interaction, and thereby position themselves epistemically and orient towards different centres of norms.

Av tradition är en stor del av svensk lärarutbildning uppbyggd kringreflektion. Med målet att utveckla yrkeskompetens tränas lärarstudenter i att reflektera kring sin egen skolgång, kring ämneskunskaper ochdidaktiska kunskaper inom utbildningen samt kring erfarenheter vidverksamhetsförlagd utbildning, VFU (Bie 2014). ”Den reflekterandepraktikern” beskrivs av Schön (2003) som en yrkesutövare som tänkeröver vad hen företar sig eller som riktar tankarna mot handlingen ochden kunskap som är implicit i denna handling. I pedagogisk och didaktisk litteratur inom lärarutbildningen lyfts aktiviteten att reflekterafram som central. Många förslag ges också till hur reflektion kan gåtill, exempelvis genom loggboksskrivande eller reflektionssamtal igrupp (Hatton & Smith 1995, Bie 2014). Man betonar att en reflektion inte kan vara rätt eller fel, dock kan den vara mer eller mindre underbyggd.

De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med upp­draget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i all­mänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhand­ledare från språkverkstäder vid fyra läro­säten i kollegiala grupp­samtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor. Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvars­relationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universi­tetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gräns­problematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhand­ledarna kan och ska bidra med än den språkhand­ledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i mate­rialet, ”rätta” eller ”fixa” texter. Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litte­racitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som indi­viduell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskute­ras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reprodu­cera en sådan syn.

Contributing to academic literacies research, this study investigates how counselors at university writing centers in Sweden and Finland handle the micro-level management of knowledge in advice-giving. While writing counselors are experienced in academic writing, they are not necessarily familiar with students’ subject areas and may also lack access to other relevant information, such as specific writing instructions. Using Conversation Analysis, we examine how writing counselors address their lack of relevant knowledge through claims of insufficient knowledge (CIK). CIKs are typically used in assessment activities, to downgrade both positive and negative assessments, but sometimes also to upgrade positive assessments. Our findings demonstrate how the distribution of knowledge is negotiated in academic writing consultations and illustrate the epistemic complexity of this setting.