I svenskämnet ingår språksituationen för Sveriges nationella minoriteter som ett kunskapsområde. I artikeln undersöks vilken betydelse skönlitterära inslag i fyra läroböcker i svenska för gymnasiet kan ha för de meningserbjudanden elever får ta del av i språksociologiska avsnitt om de nationella minoritetsspråken. Studiens frågeställningar rör vad läroboksavsnitt med minoritetsspråkstalares skönlitterära texter uttrycker, samt hur dessa samspelar med läroboksavsnittens sakprosainnehåll. Teoretiskt utgår studien från dels Martha Nussbaums teorier om hur skönlitterär läsning kan utveckla såväl ”känslans skärpa” som ”tankens inlevelse”, vilket kortfattat innebär att tänkandet omfattar både intellekt och känsla, dels Edward Saids postkoloniala teorier som beskriver hur ”den andre” konstrueras och andrefiering (othering) sker, och där språket ses som ett verktyg för att skapa och reproducera denna typ av maktstruktur. Materialet analyseras genom en komparativ närläsning som visar att skönlitterära texter av minoritetsspråkstalare inryms i två kontrasterande temagrupper genom vilka de nationella minoriteterna och minoritetsspråken beskrivs, utanförskap, sorg, förluster respektive innanförskap, glädje och kamp. Även i sakprosan återfinns temagrupperna, men i olika utsträckning. Samspelet mellan hur temagrupperna framträder i sakprosa och i skönlitterära inslag varierar emellertid mellan läroböckerna, vilket innebär att skönlitteraturen ges olika utrymme att bidra med perspektiv utöver det sakprosan beskriver och på så vis fylla en viktig roll för elevers meningsskapande och attityder till de nationella minoriteternas språksituation. En didaktisk slutsats är att lärares didaktiska230överväganden om bearbetningen av sakprosan, val av kompletterande skönlitteratur och arbete med litteraturdiskussioner kan vara avgörande för elevers kunskaper om och förståelse för minoritetsspråkssituationen.

Artikeln undersöker lärares didaktiska reflektioner genom tematiska analyser av semi-strukturerade intervjuer. Deltagarurvalet består av sex lärare i årskurs 5 och 8 som i sin undervisning utgår från tre olika sätt att arbeta med texter och läsande: Reading to Learn, Läslyftet, respektive inte utgår från någon uttalad modell. Syftet är att få en fördjupad kunskap om lärares didaktiska reflektioner rörande ämneslitteracitet i samhällskunskap med fokus på läsande, samt om och i så fall hur dessa didaktiska reflektioner relaterar till undervisning. Studien fokuserar: Vilka syften med undervisningen sätter lärarna i förgrund? Vilka aspekter av ämneslitteracitet med fokus på läsande framträder? Vilka aspekter av ämneslitteracitet med fokus på begrepp framträder? Hur relaterar lärarnas didaktiska reflektioner om ämneslitteracitet med fokus på begrepp till undervisningen under introduktionslektionen av momentet ”Rättigheter och rättsskipning”? Teoretiskt ansluter sig studien till forskningsfältet Disciplinary literacy (Fang & Coatoam, 2013). Resultaten visar att alla lärarna förgrundar ett kvalificerande syfte med undervisningen, medan socialiserande och subjektifierande syften framträder på olika sätt hos lärarna (jfr Biesta, 2015). Vidare visar resultaten att lärarna reflekterar över arbetssätt och stöttning av elevers ämneslitteracitet, elevers varierande förutsättningar i relation till ämneslitteracitet, samt samhällskunskapens ämnesspecifika texter, språk och skriftbruk. Lärarna lyfter även särskilt fram samhällskunskapsbegreppens funktion och kom-plexitet, samt begreppsutvecklande arbetssätt. Studien visar att ett mer varierat arbete ges uttryck för och framträder i undervisning hos de lärare som arbetar utifrån de lässtöttande förhållningssätt som Reading to Learn samt Läslyftet erbjuder.

Svensklärare förväntas länka språk och litteratur till varandra och även bidra till elevers identitets- och demokratiutveckling. I artikeln undersöks elevfrågor ställda vid ett författarbesök på en högstadieskola. Syftet är att ge en fördjupad förståelse av högstadieelevers kritiska läsande av skönlitteratur som behandlar temat heder under en temavecka, där svenskämnet var centralt i arbetet. Övergripande frågeställning rör hur elevers förhandling om heder framträder i mötet med Alis Vem har sagt något om kärlek? Teoretiskt utgår vi från en funktionell syn på språk. Frågeställningen operationaliseras genom två underfrågor vilka behandlar 1) den kritiska läsning elevfrågorna tyder på, vilken undersöks utifrån en analysmodell: läsa med texten – läsa mot texten utifrån aspekterna makt, tillgång, form, mångfald, 2) elevernas förgivettaganden i frågorna, vilka analyseras genom en presuppositionsanalys. Resultatet visar att de kritiska elevfrågorna tyder på en läsning som leder till att elever förstår Alis position som utsatt för hedersförtryck, men att de samtidigt ifrågasätter hennes maktförhandling när det gäller dels hur hon omförhandlade makten i hemmet men också utgivningen av boken, samt att det i frågorna framförallt finns presuppositioner som rör risker och möjligheter med bokens utgivning. Diskussionen rör hur svensklärare i arbetet med skönlitteratur och språk kan träna elever att läsa såväl med som mot texter och därigenom synliggöra förgivettaganden och normer om identitet och demokrati.

Svensklärare förväntas länka språk och litteratur till varandra och även bidra till elevers identitets- och demokratiutveckling. I artikeln undersöks elevfrågor ställda vid ett författarbesök på en högstadieskola. Syftet är att ge en fördjupad förståelse av högstadieelevers kritiska läsande av skönlitteratur som behandlar temat heder under en temavecka, där svenskämnet var centralt i arbetet. Övergripande frågeställning rör hur elevers förhandling om heder framträder i mötet med Alis Vem har sagt något om kärlek? Teoretiskt utgår vi från en funktionell syn på språk. Frågeställningen operationaliseras genom två underfrågor vilka behandlar 1) den kritiska läsning elevfrågorna tyder på, vilken undersöks utifrån en analysmodell: läsa med texten – läsa mot texten utifrån aspekterna makt, tillgång, form, mångfald, 2) elevernas förgivettaganden i frågorna, vilka analyseras genom en presuppositionsanalys. Resultatet visar att de kritiska elevfrågorna tyder på en läsning som leder till att elever förstår Alis position som utsatt för hedersförtryck, men att de samtidigt ifrågasätter hennes maktförhandling när det gäller dels hur hon omförhandlade makten i hemmet men också utgivningen av boken, samt att det i frågorna framförallt finns presuppositioner som rör risker och möjligheter med bokens utgivning. Diskussionen rör hur svensklärare i arbetet med skönlitteratur och språk kan träna elever att läsa såväl med som mot texter och därigenom synliggöra förgivettaganden och normer om identitet och demokrati.

Kapitlet inleds med en översikt över tidigare läromedelsstudier om nationella minoritetsspråk. Därefter presenteras och diskuteras några huvudresultat från en multimodal textanalys av läroböcker i svenska för gymnasiet. Avslutningsvis diskuteras konsekvenser för undervisning och lärande med utgångspunkt i det som tagits upp i kapitlet.

I artikeln undersöks fyra djupintervjuer genom analyser av innehållsteman, läsarter (Mehrstam, 2009; Tengberg, 2011; Visén, 2021) och textrörlighet (Liberg et al., 2012). Syftet är att ge en fördjupad förståelse av vilken roll den läsfrämjande satsningen Letterbox Club innehållande gåvopaket med böcker och spel upplevs ha i mottagande familjer utifrån vårdnadshavares uppfattningar. I artikeln fokuseras det på hur och i vilka sammanhang bok- och spelpaketen används, samt paketens roll vad gäller hur barnens läsande stöttas. Studien utgår från ett socialt perspektiv där läsande ses som situerat (Barton et al., 2000). Resultatet visar att bok- och spelpaketen formar lärande och identitetsstärkande läspraktiker. Läsartsanalyserna visar att olika syften med läsandet förekommer, såsom handlingsorienterad, subjektsorienterad och teknisk-analytisk läsart samt läsa för att lära och läsa för att lära att göra. Dynamisk textrörlighet av flera typer beskrivs vilket kan stötta barnens läsutveckling.

The article investigates four interviews through thematic analyses, analyses of reading types (Mehrstam, 2009; Tengberg, 2011; Visén, 2021), and text-movability (Liberg et al., 2012). The aim is to give understanding of the role of a family-literacy project through perceptions of legal guardians. The foci in the article are how, and in which contexts, Letterbox Club book and game-parcels are used and the role of the book and game-parcels regarding the children’s reading development. The study’s perspective on literacy is social, and reading is therefore considered as a situated practice (Barton et al., 2000). The result shows reading practices for learning and identity formation. The reading types found are plot oriented, subjectivity oriented, technical-analytical, reading to learn, and reading to learn to do. A dynamic text-movability is found which can support the children’s reading development.

In upper secondary school vocational education in Sweden practices of reading is an integrated part of teaching in vocational subjects. This study aims to gain a deeper understanding of vocational reading literacy practices, and how reading literacy practices are recontextualised into upper secondary school contexts. Three subsequent research questions specify the study: What kinds of texts are used? How is reading done and talked about? What purposes for reading (why) emerge? Theoretically, the study draws from New Literacy Studies (Barton, 2007). Nine vocational teachers were interviewed regarding reading in childcare, technical, culinary, and industrial vocations. The informants were also observed when teaching in four student groups in three upper secondary schools. Analyses were made of text categories, genres (Rose & Martin, 2012), reading literacy events, text movability (Hallesson & Visén, 2018; Liberg et al., 2012), and reading types (cf. Rosenblatt, 1995). The results reveal a wide range of text categories, from general to specialised texts, specific practice-oriented reading events, reading types that differ depending on vocational context. A conclusion is that disciplinary reading practices in vocational contexts are complex and require critical readers. Therefore, further knowledge of reading in vocational education might contribute to the teaching of disciplinary reading literacy in upper secondary vocational education.