Global Englishes language teaching (GELT) promotes, among other things, positive attitudes and maximized understanding to communicate with speakers with a variety of accents. However, research on GELT-informed listening training is rare, and none has addressed both attitudes and understanding of diverse accents. We therefore implemented an intervention to foster listening skills and attitudes needed for Global Englishes communication, drawing on mediated contact and high-variability training. An intermediate-level English class (N = 27) in a Swedish upper secondary school engaged in six 20- to 30-minute activities over 3 weeks, intended to promote positive images of Global Englishes speakers from diverse backgrounds and help learners expand their perceptual repertoire. The activities significantly improved listener intelligibility (actual understanding), listener comprehensibility (ease of understanding), and language-focused accent attitudes toward two speakers whose accents were not represented in the training, compared to a control group (N = 24). However, status-related accent attitudes connected to entrenched language ideologies were unchanged. Post-intervention focus group data (N = 4) provided a more detailed understanding of the effects and limitations of our intervention. Our findings suggest that listening training for a wide range of Global Englishes accent varieties is possible with a limited number of accent samples and can be easily integrated into the English classroom.

With approximately 360 million L1 and two billion L2 English speakers, varieties of English proliferate (Jenkins 2015), but English language education overwhelmingly focuses on one or two privileged varieties (e.g. as Forsberg et al. 2019 note in Europe). As a result, learners are often ill-prepared to understand and negatively disposed towards speakers of varieties other than standardized US and UK Englishes (Jeong et al. 2021). Research-based teaching methods and tools to address this issue are limited, reflecting the longstanding monolingual bias in the study of second language acquisition (Ortega 2014). 

Therefore, six easy-to-implement in-class lessons of approximately twenty minutes each were developed and delivered over three weeks of a first-year high school intermediate-level English class in Sweden (16- and 17-year-olds). These lessons drew on contact theory (Allport, 1954; Pettigrew & Tropp 2006), especially indirect contact (White et al. 2021), and high-variability perceptual training (Baese-Berk et al. 2013) to provide both positive portrayals of Global English speakers from varied national and linguistic backgrounds and practice understanding them.  Learners also engaged in discussion of questions that related speakers’ messages to their own experience. Pre-and post-tests of the class that completed these activities (N=27) showed improved comprehension of Global Englishes speakers who were not featured in the activities and rated the accents as more pleasant and easier to understand. A same-level class that took the pre- and post-tests but completed their regular class activities (N=18) showed no such improvement.

The presentation will begin by reviewing research demonstrating the need for such training, followed by an explanation of contact theory and high-variability perceptual training and how they can be used. We will then provide the actual training materials, the results of the study, and discussion of how additional materials can be developed, for example to address comprehension and attitudes relating to varied US Englishes.

Syftet med denna rapport är att belysa organisation och ledarskap i den tre terminer långa utbildningen Intensivsvenska Samsyn. Data och erfarenheter är insamlade för utbildningens kull 2 som startade i januari 2024 och avslutades i juni 2025. Kull 2 bestod av 10 skolor belägna i olika delar av Sverige. Deltagarna utgjordes av över 130 lärare i olika ämnen och 12 rektorer som arbetar med introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Ca 680 elever har berörts av satsningen.

I arbetet med kull 2 har betydelsen av organisation liksom ledarskap på olika nivåer blivit särdeles tydlig, och vi prövar därför att synliggöra och fördjupa organisationsperspektivet i arbetet. De teoretiska utgångspunkterna kan summeras med begrepp som skolförbättring, fjärde generationens skolutveckling, relationell handlingskraft och distribuerat ledarskap. 

Rapporten innehåller alltså en utförlig rapport från kull 2:s process och resultat och är disponerad i fem delar: 1) Design för skolförbättring om utbildningsmodellens innehållsliga dimensioner och kollektiva ramar, 2) Deltagare skolor och organisation om kriterier för deltagande, skolornas storlek, skolornas utbildnings‑, arbets- och utvecklingsorganisation, 3) Utbildningens faser, tidsåtgång och genomförande om fasernas syfte, mål och resultat, 4) Deltagarnas perspektiv utifrån enkäter bland annat om deltagarnas uppskattning av arbetet med de innehållsliga delarna och med det kollektiva arbetet vid tre tillfällen – i slutet av termin 1, i slutet av termin 2 och i slutet av termin 3, 5) Skolornas slutredovisningom skolornas förståelse av sin egen process och de uppnådda resultaten och till sist 6) Sammanfattning. 

The Swedish national syllabus for English recommends that upper secondary English education promote competence ininternational communication (Skolverket, 2022). As pronunciation differences may be the major cause ofmisunderstandings in international communication (Deterding 2013), listening skills and positive attitudes related todiverse accents need to be part of English education (Forsberg et al. 2019; Jeong et al. 2021). However, there is alack of research-based teaching methods and tools, reflecting the longstanding monolingual bias in the study of secondlanguage acquisition (Ortega 2014). We therefore investigate the effects of an intervention conducted over three weeksin an upper-secondary class (N=32) and using six listening activities designed based on contact theory (Allport 1954;Pettigrew & Tropp 2006) and the principles of high-variability perceptual training (Lindemann et al. 2016). Pre- andpost-tests measuring the intervention’s effect on listening comprehension and attitudes towards unfamiliar accents willbe compared with a similar class as a control (N=32). In addition, a focus group of pupils from the intervention groupwill share their experience of the activities and potentially demonstrate effects not measured by the quantitativedata. The findings will provide evidence regarding the effectiveness of this contact- and perceptual-training approachwith English learners, informing the development of global Englishes teaching and challenging the monolingual bias inresearch on second language acquisition.

In the present study, four teachers’ views on grammar instruction for newly arrived adolescents are explored through semi-structured interviews focusing on the subject Swedish as a second language, and the varied ways in which the teachers include grammar in their teaching. The topics that emerge through the interviews are extracted through ethnographic analysis, in which the researchers move from a bottom-up to a top-down approach where themes are continuously reorganised and reified in the light of previous research. The views of the teachers are then summarised in four teacher profiles, using Ivanič’s (2004) discourses of writing in relation to the teaching of grammar. Results indicate that a central question for all teachers is the relationship between explicit grammar instruction, on the one hand, and explicit and implicit knowledge of grammar, on the other. Three of four teachers are hesitant about whether explicit grammar instruction can lead to intuitive, automatized knowledge of grammar. In this way, the usefulness of explicit grammar instruction for this group is questioned, in particular the type referred to as ‘contextless grammar instruction’. The aim of grammar instruction then, whether it is implicit or explicit, is that the grammatical knowledge should be readily accessible to the pupils.

English phonetics and phonology often focus on improving learners’ pronunciation. However, phonological processing is ‘a two-way street’ involving both speaker and listener. Thus, pronunciation instruction in this globalized time needs to be complemented with ways to help listeners understand a wide range of accents, thereby challenging the native speakerism and standard language ideology of more traditional English teaching. In this paper, we share our experiences of promoting listener abilities in university courses in Sweden and the US, two very different teaching contexts. In Sweden, Jeong takes a truly phonetic approach, starting from students’ own pronunciations rather than a ‘standard’ model, and focuses on ability to comprehend diverse accents. In the US, Lindemann uses native-speaking students’ complaints about supposedly incomprehensible instructors, not as justification for further training of instructors who are already proficient English users, but as an opportunity to offer listener training to the students. Put together, these experiences provide a basis for Forsberg’s reflection on the teaching of L2 phonetics and pronunciation in other languages such as Swedish, and the benefits of shifting some of the focus from speaker to listener in order to begin to overcome native speakerism and standard language ideology.

Gynnar explicit grammatikundervisning nyanlända elevers utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumenten, centralt innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som har väckt starka känslor och periodvis intensiv debatt bland forskare, lärarutbildare, lärare och i media. Svaren är dock inte enkla eller entydiga, och forskningen ger just nyanserade och diversifierade svar på frågorna (t.ex. Norris & Ortega 2000, Goo m.fl. 2015, Flyman Mattsson2017, Kellem & Halvorsen 2018). Denna studie syftar till att öka kunskapen om grammatikens plats i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet att undersöka relationen mellan sva-lärares syn på språkförmåga, språkutveckling och grammatikundervisning och vad som händer i den faktiska undervisningen. Studien består således av två delar. En del fokuserar på sva-lärares syn på grammatiskt innehåll och betydelsen av grammatisk kunskap i undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern. Den andra delen fokuserar på samma lärares klassrumspraktik. Materialet består av etnografisk dokumentation i form av 146 klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor under läsåret 2018/2019, och etnografiska djupintervjuer (ca 240 minuters inspelningar) med fyra sva-lärare som undervisar i de aktuella klasserna. I föredraget presenterar vi resultaten av det etnografiska analysarbetet som bland annat visar att eleverna möter en hel del grammatik i sva-undervisningen, trots att lärarna spontant ger uttryck för att de inte alls behandlar grammatik. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som studerats ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter med skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i sva-undervisningen eller andra ämnen.

Också efter flera år i svensk skola finns kvardröjande brister i grundläggande läs- och skrivförmåga hos en del nyanlända elever i gymnasieåldern. Inlärningskurvan planar uteftersom de inte tillägnat sig en automatiserad förmåga till läsavkodning. Litterariseringsprocessen innefattar färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. Särskilt automatiseringen av läsavkodning utgör ett tydligt utbildningsbehov för denna elevgrupp. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur testning av läs- och höravkodningsförmåga, automatisering och flytläsning kan profilera behovet av litterariseringsundervisning bland nyanlända elever. Materialet består av tre test. Test 1 är skriftligt och baserat på höravkodning av nonord, dvs. regelbundet stavade ord som dock inte finns i språket (Grossman & Riad 2020). Den huvudsakliga uppgiften är att identifiera fonologiska och ortografiska kontraster. Test 2 är ett individuellt muntligt test baserat på läsavkodning. Eleverna läser enskilda ord och nonord högt på tid (tempoläsning). Test 3 innebär individuell högläsning av en skriven text och innehåller därmed en kombination av läsavkodning och talkodning. Högläsningen tillför en kvalitativ dimension (läsflyt) till den renare avkodningen i de andra två testen (Gough &Tunmer 1986, Elbro 2004). Testen utgör förtest i en pågående interventionsstudie, som ska följas av mellantest och eftertest. Tio klasser med totalt ca 180 nyanlända elever i gymnasieåldern gjorde förtesten i september 2021. Preliminära resultat pekar på att Test 1 och 2 samspelar och att distinktionen mellan ord och nonord ger olika utslag, sannolikt beroende på ordförrådets storlek. Detta påvisar vikten av undervisning på kodnivån för dessa elever.

Projektet Samtidig samverkan mellan forskare och lärare syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov – i det här fallet litterarisering (läsavkodning på alfabetisk och ortografisk nivå) av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Litterariseringsprocessen innefattar alla de fyra färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. För denna elevgrupp innebär uppgiften att tillägna sig det svenska språkets ljudkategorier – kognitivt, perceptuellt och artikulatoriskt – och koppla dem till det svenska skriftsystemet och dess ortografiska kategorier. Det finns en koppling mellan elevernas behärskning av det svenska ljudsystemet och deras läsning som sällan tematiseras explicit i skolan eller lärarutbildningen, och det saknas utvecklade undervisningsmetoder för att uppnå tillräcklig automatisering av läsavkodningen. I föredraget fokuserar vi dels på hur den vetenskapliga kunskapen om språkets ljudstruktur och dess relation till skriftsystemet kan organiseras till en undervisningsmetod för litterarisering, dels på hur utvecklingen av lektionsmoment och arbetsmaterial kan ske som ett samtidigt samarbete mellan lärare och forskare. Materialet består av dokumentation (klassrumsobservationer, undervisningsmaterial, protokoll) av vår samverkansprocess och det utvecklingsarbete den har fört med sig. Vi presenterar också intryck från den första delen av en interventionsstudie där undervisningsmetoder och material utprövas. Elva månader in i det tvååriga samverkansprojektet visar preliminär analys 1) att en förutsättning för deltagande i undervisningsutveckling är att skolledning ger lärarna tid och resurser, både för konkret planering och för fortbildning där det behövs, 2) att det är ett relativt stort arbete för lärarna att skifta fokus från traditionell artikulationsundervisning respektive läsundervisning till litterariseringsundervisning, 3) att eleverna snabbt anammar både koncept och upplägg. Många visar tidigt en metaförståelse för varför litterariseringsundervisningen är viktig både för uttal och läsning.

In recent years many researchers have called for an English as an International Language (EIL) perspective to be considered in contemporary English Language Teaching (ELT) (cf. e.g., Galloway & Rose, 2015). However, adding a new lesson or component on EIL to an existing program is not enough. What is needed is a complete revision of the entire program, using one’s understanding of the use of English in international contexts as a foundation that underpins every single aspect of the curriculum. It entails a major overhaul, but a much-needed one (Matsuda & Friedrich, 2012, p. 25). Implementing profound changes to the curriculum is a first step towards including an EIL perspective, but in this chapter, we argue that a significant change in thought patterns concerning Standard Language Ideology (SLI) among teachers needs to take place as well in order to bring about a successful shift in perspective. We discuss a number of sociolinguistic topics which are relevant in this context that might have been overlooked so far and provide a number of practical suggestions for university courses which focus on English linguistics in the classroom.