Bakgrund Ett fältarbete i ekologi karaktäriseras av platsen och de möten som uppstår i ett ständigt pågående och transformerande flöde. Fältarbete i ekologiundervisningen erbjuder elever unika möjligheter att etablera relationer till icke-människor, så som djur, växter och icke-levande ting. Carlone et al. (2016) har visat att fältarbete kan bidra till andra undervisningskvaliteter än de rationella och abstrakta. Tidigare forskning har visat hur lek kan möjliggöra att elever utforskar naturvetenskap och naturvetenskapen normer och värderingar (cf. Andrée & Lager-Nykvist, 2012). I den här studien fokuseras betydelsen av lekfulla aktiviteter i ekologiskt fältarbete för elevernas lärande i ekologi. Forskningens teoretiska inramning utgörs av Haraways (2008) arbete med becoming with(samskapande) och string figures (2016). Haraway skriver “String figures are like stories; they propose and enact patterns for participants to inhabit”(p. 10) och ”it matters what stories we tell to tell others stories with […] It matters what stories make worlds, what worlds make stories” (p. 12). I detta sammanhang översätter vi string figures som berättelser och i fältarbetet fokuserar vi de berättelser som uppstår i samskapandet med djur, växter och icke-levande ting genom lek, fantasi, kreativitet och naturvetenskap i ekologiskt fältarbete.
Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lekaktiviteter i ekologiskt fältarbete bidrar till samskapande mellan människor, djur, växter och icke-levande ting och därmed till elevernas naturvetenskapliga lärande.
- Vilka berättelser om elever, naturvetenskap, djur, växter och icke-levande ting uppstår vid lekfulla aktiviteter i ekologiskt fältarbete?
- Vilka möjligheter till ekologiskt lärande erbjuder de berättelser som växer fram genom lek i ekologiskt fältarbete?
MetodStudien är baserad på etnografiskt deltagande observation på en folkhögskolekurs. Kursen är en deltidskurs med hemuppgifter, fältaktiviteter under ett veckoslut i månaden under ett helt år, samt en sommarvecka. Kursdeltagarna hade varierande yrkesbakgrund (ex. lärare, naturguider, förskollärare). Syftet med fältaktiviteterna var naturkontakt. Datainsamlingen består av film- och ljudinspelningar från fältaktiviteter och övernattningen i januari. Inspelningarna transkriberades ordagrant. I transkriptet noterades gester och interaktioner. Analysen fokuserar på de berättelser (string figures) som uppstår i mötet mellan djur, växter, studenter, lärare och icke-levande ting.Resultat I resultaten beskriver vi berättelser som växer fram under två olika aktiviteter. Den ena aktiviteten är en följa-John lek och den andra är en övning i medveten närvaro.Syftet med följa-John leken var att öva och uppleva naturkontakt. Leken varade länge och sträckte sig över ett stort område i skogen. Gruppen med studenter klättrade, sprang, smög, ålade, balanserade, undersökte bäver-fällda träd osv. Genom följa-John-leken flätades människor, träd, berg, stenar, sjön, lavar, is, bävergnag samman i en berättelse om att upptäcka varandra och omgivningarna. I den andra aktiviteten instruerades deltagarna av läraren om att individuellt söka upp en plats i närområdet. Väl på plats skulle deltagarna fokusera blicken på något. Efter en stund höjs blicken för att ta in hela omgivningen. Direkt efter övningen samlades deltagarna för en gemensam reflektion. Det blev en berättelse om möten med stenar, mossor, fåglar, en mus, rådjursspår och estetiska upplevelser.I berättelserna blir lärande i ekologi synligt.