Professionals who engage with migrants in the healthcare sector may take on the role of mediator of information or advisor. Research has shown how these roles might either facilitate or obstruct migrants’ access to healthcare, but little is known about how professionals navigate the potentially conflicting interests of migrants and representatives of the healthcare system, despite their central role in realizing migrants’ rights to healthcare. This article explores the perspectives of professionals in the Swedish healthcare sector who engage in mediating healthcare information to migrants across linguistic and cultural boundaries and advising them on how to access services. Narrative interviews with five stakeholder groups were conducted. The narrative analysis of two focal excerpts from different professional groups demonstrates how these professionals construct mediating as multidirectional, providing information to the migrants and also keeping the state authority informed. The findings reveal the importance of the knowledge positions that different professionals construct in their narratives and to what extent these support their perceived potential to change the healthcare system. In contrast to findings from other studies, the participants are adamant as regards the importance of treating migrants within the framework of the legal provisions, rather than by finding ways around legal constraints. Nevertheless, the use of rhetorical means to create an effective story can bear the danger of perpetuating one-sided accounts of the migrants and other stakeholders.

Ett övergripande mål för landets alla regioner är att vården i Sverige ska vara jämlik. Transkulturellt centrum (Region Stockholm) erbjuder vården utbildning i migration samt utbildning om vård och hälsa för nyanlända. Utbildningarna bidar tydligt till regionens mål.

I denna rapport beskrivs ett verksamhetsutvecklande projekt med Transkulturell centrums (TC:s) utbildningar och medarbetare samt språkvetenskaplig forskning om hälsokommunikation i fokus. Projektet omfattar ett begränsat material, med intervjuer, fältstudier med inspelningar från TC:s utbildningar som analyserats med språkvetenskapliga metoder (interaktionell sociolingvistik och retorik). Efter analys av insamlat material har vi kunnat spegla och diskutera utbildningarna med medarbetarna, vilket är ett verksamhetsutvecklande arbete i sig, vi har därefter återrapporterat våra iakttagelser muntligen och föreliggande rapport är en skriftlig version.

Vår bild av TC kan sammanfattas med att deras arbete med att migranter och vårdgivare till stor del innebär att de delar med sig av kunskap, expertis och kompetens, men att det under utbildningarna också pågår ett omfattande och nödvändigt arbete med att på olika sätt engagera, mobilisera och motivera vårdgivare respektive migranter. En förutsättning för verksamheten är att de som deltar i utbildningar känner förtroende för TC, och medarbetarna är väl medvetna om att trovärdighet är förutsättning för att kunna nå fram.

Det viktiga engagemanget skapas dels genom dialog och samtal med deltagarna, dels genom argumentation och explicita ställningstaganden samt genom berättelser, personliga erfarenheter och autentiska exempel. Att alla som undervisar har flera olika kompetenser och omfattande erfarenhet av vård och migration är centralt.

I rapporten finns även några verksamhetsutvecklandeförslag på kommunikativa verktyg som kan användas för att balansera de viktiga komponenterna i de olika utbildningssammanhangen.

Projektet är till viss del finansierat av strategiska medel från det humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet.

Hösten 2015 och våren 2016 utformade och distribuerade Stockholms läns landsting (SLL) ett informationsmaterial för asylsökande om vården i Stockholm på flera olika språk. Artikeln berör den specifika informationssatsning som SLL genomförde. Efter satsningen har SLL i ett samarbete med Stockholms universitet velat undersöka hur materialet och förmedlingen av det fungerade. Detta har skett inom ramen för ett samarbetsprojektet ”Att mediera information om vårdmöjligheter för nyanlända: Evaluering av SLL:s kommunikation 2015/16”.

Syftet med denna artikel är att undersöka intervjuer om vårdinformation (alltså inte en medieringssituation per se) och visa hur roller och positioner konstrueras i samspel. Studien omfattar en topikanalys av intervjuer som vi kopplar till deltagarnas positionering under narrativa sekvenser. Genom att studera positionering under samtal menar vi att vi kan visa drag som utmärker sig i det interaktionella positioneringsarbetet, i relation till vårdkommunikation. Vi fokuserar här framför allt interaktionen under en intervju med en potentiell cultural broker.

Under hösten 2015 och våren 2016 anlände många människor på flykt till Sverige. Runt omkring i landet uppstod då ett behov av att informera dem som kommit om deras förutsättningar, inte minst när det gällde hälso- och sjukvård. Stockholms läns landstings (SLL) reaktion på denna kommunikationsutmaning var bland annat att producera broschyrer och affischer med information för asylsökande.

I vårt samarbetsprojekt har vi utvärderat informationssatsningen, och vi har sökt materialets informationsvägar, från landstinget till potentiella vårdtagare, via organisationerna och vårdinstitutionerna. Forskningsfrågorna är:

- Hur ges informationen, av vilka, till vilka och var?

- Vilka möjligheter och hinder har siktats?

Vår studie är språkvetenskaplig och fokuserar samspel, samtal och kontexter där aktörer använder och tolkar vårdinformation.

Något som vi ser som ett viktigt resultat från vår studie är att vi kan bidra till att synliggöra ett övergripande dilemma i samhället. Det finns en stor beredskap och en stark vilja att hjälpa och välkomna personer som är nya i Stockholm och Sverige. Det finns också god kunskap om hur man kan göra det. Samtidigt är viljan att upprätthålla och befästa gällande regelverk och system stark. Vi har sett hur dessa riktningar ofta hamnar på kollisonskurs med varandra och hur det verkligen försvårar både för den som vill hjälpa och den som behöver hjälp. SLL, och andra myndigheter och verksamheter, befinner sig tillsammans med den enskilde mitt i detta problem. I utformningen av framtida informationssatsningar kan man ha som mål att minska dilemmats konsekvenser i så stor utsträckning som det är möjligt.

In this article we show and discuss the results from an empirical study with a social constructivist perspective, where we explore the combination of two socially and interactively constructed categories: senior citizens and young persons. In the study the paradoxical discourse that surrounds beliefs about usage of ICT in the two different stages of life is highlighted. The data is collected from a blog of a senior citizen and from media interviews with the blogger. The analysis points to the beliefs and expectations that are expressed regarding the use of digital information and interaction technology, and contributes to the discussion of the place and role of senior citizens in today’s society.