Hälso- och sjukvården har en betydande klimatpåverkan. Globalt uppskattas den stå för 4,4 procent av nettoutsläppen av växthusgaser, vilket till stor del handlar om indirekta utsläpp i leveranskedjorna kopplat till produktion och transport av bland annat läkemedel och sjukvårdsutrustning. Den här rapporten handlar om hållbar upphandling av hälso- och sjukvård som drivs i privat regi. Det empiriska fallet är Region Stockholm, som genom den stora andelen vård i privat regi är särskilt intressant för att utveckla kunskap om denna typ av hållbarhetsstyrning. Även om forskningen om hållbar upphandling har expanderat kraftigt under senare år, är tjänsteupphandling av vård fortfarande ett område där det saknas kunskap.

I centrum för analysen sätts det horisontella målet om att minska den konsumtionsbaserade klimatpåverkan i Region Stockholm. Studien har genomförts under 2024 och bygger på analys av dokument och intervjuer. Rapporten visar att det i Region Stockholm finns en stark prioritering av miljö och klimat på en övergripande mål- och policynivå. Samtidigt finns ett slags glapp mellan policy och praktik när målen ska omsättas i krav på utförare inom hälso- och sjukvården. Detta hänger samman med att regionens mål har inriktats mer på konsumtionsbaserad klimatpåverkan samtidigt som en ny styrmodell har införts, där större ansvar för att konkretisera målen vilar på nämnder och bolag.

Region Stockholm bedriver sedan länge ett omfattande arbete kring hållbar upphandling, kategoristyrning och samordnade upphandlingar för att integrera hållbarhetsperspektivet i inköp. Samtidigt visar studien hur upphandlingen av vård i väsentliga avseenden hamnar utanför organisationen för hållbar upphandling. Den privata vården ligger också utanför de tekniker som är under utveckling för att försöka mäta regionens konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Vidare finns endast begränsade resurser i form av expertis kring miljö och klimat knutet till upphandling av vård.

I slutkapitlet diskuteras olika alternativ för att utveckla ett strategiskt perspektiv på hållbar upphandling av vård. Det betonar vikten av organiseringen av expertis och de avvägningar som finns mellan centralisering och decentralisering. Vidare lyfts studiens forskningsrelevans för kunskapen om organisering och styrning på detta relativt outforskade område, samt frågor som kan tas vidare i fortsatt forskning.

Myndighetssamverkan kan bidra till arbetet med att nå miljömålen genomatt öka styrkapaciteten i tvärsektoriella frågor. Det kräver en organisation som främjar gemensam problemlösning och undviker samverkan därtillfälliga uppdrag och konstellationer avlöser varandra. Vad myndighetertillsammans kan åstadkomma beror på de förutsättningar som ges frånpolitisk nivå.  

Climate change and the global waste crisis call for action to create effective and long-term sustainability transitions. They present a challenge to governance where state leaders and policy makers are increasingly turning to public procurement as a strategy to ‘meta-govern’ towards circular economy. This paper explores the usefulness of a decision-based organizational perspective (Ek Österberg & Qvist 2023) to describe and analyze why and how public procurement emerges as a key governance strategy in the circular transition. It reports on an ongoing qualitative study on sustainable and circular procurement in Sweden.

I maj 2015 publicerade Svenska Dagbladet den första artikeln i det som skulle utvecklas till en omfattande och kritisk granskning av det nya universitetssjukhuset i Solna. Lagom till att sjukhuset började ta fysisk form hade "världens bästa" kommit att bli "världens dyraste" i medierapporteringen om bygget. Det som var tänkt att bli ett toppmodernt universi-tetssjukhus som skulle ge sjukvård, forskning och utbildning i "världsklass" kom under projektets slutfas att i stället bli för-knippat med skandal och kris. Men samtidigt som "mediehändelsen" Nya Karolinska Solna (NKS) var kort och intensiv, har det som varit föremål för diskussion - projektets beslutsprocess - varit lång och invecklad. Det är en process som har pågått under femton års tid. Vi diskuterar här den betydelse som utsträckningen i tid har för det demokratiska samtalet kring beslut om megaprojekt som NKS. Vår analys av NKS visar att den långa tiden utgör en styrande faktor i sig genom vilken beslutsprocessen och dess förutsättningar formas. Det handlar om att lösningar kan låsas in på ett visionsstadium - då framtiden är på betryggande avstånd - det handlar om att beslut sker successivt och att bindningar skapas bakåt i tiden, och det handlar om att det gemensamma minnet tenderar att försvagas över tid. Vi menar att detta ställer särskilda krav på hur beslutsprocesserna organiseras för att kunna säkerställa att de lever upp till centrala offentligrättsliga värden om öppenhet, deltagande och saklighet.

Miljöpolitiken utmärks av dess tvärsektoriella karaktär där olika aktörer, såväl offentliga som privata, är beroende av varandra för att målen ska kunna uppnås. Sedan 1999 styrs den svenska miljöpolitiken genom miljömålssystemet, med generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet fungerar som en plattform för myndigheterna att intensifiera arbetet med att nå miljömålen. Sedan 2019 är rådets arbete organiserat i sju programområden som syftar till att göra arbetet mer sammanhållet och strategiskt. Syftet med den här studien är att undersöka om Miljömålsrådets samarbete i programområden bidrar till att öka takten och ambitionsnivån i arbetet mot att nå Sveriges miljömål. Detta är en första delrapport som undersöker uppstarten och inledningen på den samarbetsprocess som ska avslutas år 2022.

Nya Karolinska Solna (NKS) har fått stor medial uppmärksamhet under senare år. Sjukhusbygget har pågått under lång tid, rymt en stor budget och berört många människor. Det har ömsom hyllats, ömsom ifrågasatts. I den här boken redovisas resultaten av ett treårigt forskningsprojekt som har undersökt beslutsprocesserna bakom NKS. Boken handlar om de idéer som har varit betydelsefulla i beslutsprocesserna, om de aktörer som har agerat i dessa processer och om hur processerna har organiserats och kontrollerats. Ambitionen med boken är att öka förståelsen för och kunskapen om den typ av komplexa beslutsprocesser som kännetecknar megaprojekt som NKS. Projektet har bedrivits vid Stockholms universitet i ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) och Kulturgeografiska institutionen.

Kapitel 3 - teoretiska utgångspunkter