Previous research has shown the importance of affect when seeking knowledge about students’ achievements. However, there are surprisingly few studies looking at students’ expressed effort on a longer time scale. Using data spanning over almost three decades, in this paper, we analyze Swedish lower secondary school students’ responses to items in relation to large-scale assessments in 1992, 2003, and 2019. The two general results were that students express a lower level of goal-directed motivation, whereas the responses regarding students’ motivation as an evaluation of effort, most students state that they do not give up when facing a difficult task, that they would learn more and do better if they put more effort into their studies, and that they are happy with their achievement. Looking at changes between the different years, several items show a significant difference in the Swedish students’ answers between 1992 and 2003 and no difference by 2019. The results might explain the changes in achievement that took place between 1992 and 2003.

Rapporten behandlar bedömmaröverensstämmelse vid bedömning av ett nationellt prov i matematik i årskurs 9. Rapporten redovisar resultat och analyser från en studie där flera lärare bedömt samma elevers lösningar. Bedömarna består av externa bedömare samt elevernas egna lärare. Syftet med studien är att analysera överensstämmelsen mellan lärares bedömningar. Fokus ligger på hur pass lika bedömare använderoch tolkar bedömningsanvisningar i det undersökta nationella provet. Studien visar att bedömaröverensstämmelsen är god på poängnivå, uppgiftsnivå och provbetygsnivå men visar på och diskuterar även vad i uppgifter och bedömningsanvisningar som påverkar bedömaröverensstämelsen.

I denna sjunde del av Matematikdidaktiska texter behandlas bedömning. Innehållet präglas mycket av den forskning och verksamhet som bedrivs i forsknings- och provutvecklingsgruppen PRIM vid Stockholms universitet.

As with any programs in teacher education, Swedish mathematics teacher education is influenced by changing political winds, developments in Information and Communication Technology (ICT), culture, history, PISA results, research-based program designs, and a fair amount of passion. Content and outcomes are nationally determined and include the requirement of a strong research foundation, but this is often not how practcing techers work, which exerts its own pull on teacher education. The specific implementations of programs take different forms at the universities that offer mathematics teacher education. In order to provide a comprehensive yet meaningful ntroduction to both the current system and current practices, we describe the overall organization of Swedish mathematics teacher education, and then offer short cases of implemented programs. To ensure inclusivity, the various parts are written by mathematics educators from the respective institutions. In this way, both variation across mathematicas teacher education for diffrent grade levels and variation across different institutions working with the same national directives can be distinguished. Issues such as the academization of teacher education are problematized, as are other forces that constitute the crosscurrents in Swedish mathematics teacher education.

Under 2000-talet har frågan om formativ bedömning förts fram som ett av de mer kraftfulla pedagogiska/didaktiska redskapen för att främja elevers lärande. Fler och fler forskare, skolpolitiker, utbildningsledare och lärare framställer formativ bedömning som nästintill en mirakelkur.

Det går nästan att säga att formativ bedömning idag uteslutande ses som en central del för och av elevers lärande. Men det som vanligen glöms bort eller i alla fall inte framhävs lika ofta och tydligt är att formativ bedömning också utgör en viktig förutsättning för lärares utveckling av undervisningen.

I boken Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen tar författarna på sig uppgiften att problematisera och utmana den dominerande relativt snäva uppfattningen om formativ bedömning. En del av kapitlen förhåller sig till formativ bedömning som ett gemensamt didaktiskt fenomen för all undervisning. Andra kapitel bygger på ämnesdidaktiska exempel. Boken syftar till att både kvalificera diskussionen om formativ bedömning och att diskutera vikten av en kvalificerad undervisning, därav titeln Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen.