Varje dag möts barn från olika kulturella och religiösa traditioner i förskola, i klassrum och på skolgårdar. Barns möte med religion är både komplext och dynamiskt – och i ett mångkulturellt samhälle är grundläggande kunskaper om religionernas värld nödvändigt för alla.

Barn i religionernas värld lyfter fram perspektiv och frågeställningar som är relevanta för att förstå hur religion kan påverka barns liv i olika traditioner och delar av världen. Boken behandlar både barns plats inom några av världens större religioner, som kristendom, islam, judendom, buddhism och hinduism, och frågor om traditionsförmedling, etik och religionsfrihet. Genom en unik inblick i hur religioner uttrycks, tolkas och översätts i barns liv – i hemmet, i skolan, i vardagen och under årets högtider – ges perspektiv från stora världsreligioner och samtida andlighet. Författarna behandlar teman som traditionsförmedling, religionsfrihet, etik, undervisning och identitet.

I denna andra upplaga har samtliga kapitel reviderats och nya kapitel har tillkommit. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter och alla som vill fördjupa sig i barns plats i religion och religionsundervisning. Den erbjuder både teoretiska perspektiv och konkreta exempel, och fungerar som en introduktion till vidare studier om barn i religionernas värld.

This article aims to discuss how young people in the Church of Sweden describe what they have learned and experienced during confirmation, using Gert Biesta’s educational framework: socialization, subjectification, and qualification. Interviews with 28 confirmands reveal that while confirmation fosters self-exploration and ethical discussions, integration into the broader church community is weak, and qualifying content is notably absent. Many confirmands struggle to articulate what they have learned about Christianity, raising concerns about long-term faith engagement. The study questions whether one can truly choose something without having a language to talk about it.

Behovet av språkliga verktyg för att förstå och för att uttrycka egna ställningstaganden och positioner återkommer hos Caroline Klintborg.I kapitlet ”Finns det plats för ungdomars meningsskapande i religionskunskapsklassrummet? Existentiella konfigurationer som en teoretisk och metodologisk möjlighet” resonerar Klintborg kring vikten av språk och begrepp för elevers förmåga att relatera sitt meningsskapande till andra människor och deras förståelser av livet. Detta blir särskilt relevant, menar Klintborg, då det synsätt på religion som är vanligt förekommande i religionsundervisningen i skolan inte ger tillräcklig plats åt meningsskapandet i en mångreligiös och mångkulturell kontext. Genomgången av begreppen existentiella- och delade konfigurationer blir ett led i detta och för att ”skapa rum” för elevers utveckling av livshållning och förståelse för andra.

Är begreppet ”kallelse” relevant idag för präst- och pastors-kandidater när de beskriver vad som ligger till grund för deras livsval? Hur ser de på sin identitet? Hur beskriver de sitt kommande uppdrag som präst eller pastor?

Vi lever i en tid av stor religiös förändring. Det betyder bland annat att institutionell religion – som Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan – inte längre har tolkningsföreträde när det till exempel gäller hur tro kommer till uttryck. Det är i detta sammanhang som författarna till denna bok undersöker kallelse-begreppets uttryck och giltighet.

Här undersöks och fördjupas förståelsen av hur blivande präster och pastorer idag beskriver sin kallelse, identitet och kommande uppgift. Studien bygger på intervjuer och på en enkät.

Sverige är ett idag mångkulturellt och flerreligiöst samhälle där unga människor växer upp med tillgång till ett stort antal möjliga tolkningsramar som på olika sätt påverkar deras tro, hur de lever och hur de skapar mening. 

I Sverige utgör Svenska kyrkan fortsatt en majoritetskyrka men den positionen är idag inget man kan ta för given. Konfirmandtiden har i sammanhanget beskrivits vara av avgörande betydelse för unga människors fortsatta relation till kyrkan genom hela livet. Men hur mycket vet vi om hur konfirmerade ungdomar själva beskriver konfirmandtidens innehåll och mål och hur de själva beskriver en tänkt relation till Svenska kyrkan i framtiden? 

I den här boken ges ungas röster om konfirmandundervisning ett särskilt utrymme. Studien bygger på ett intervjumaterial där sammanlagt 28 ungdomar delar sina erfarenheter. De berättar vad de minns från sin tid som konfirmander, vad de uppfattar att de lärt sig och hur de själva relaterar till gudstjänst och till tro. Frågan ”Var är Jesus?” ställs av en av de intervjuade och sammanfattar en del av resultatet.  

In Sweden and in other parts of Europe, the nature of religious education (RE) and its place in schools is the subject of ongoing discussions. In my lecture, I will discuss how the kinds of concepts used in the RE classroom can either open or close classroom conversations. A growing consensus can be observed among researchers, not only in Sweden, that the concept of ‘religion’ is not sufficient to describe – and give space to – the meaning-making of the diversity of individuals in society. As a result, discussions about worldviews have gained momentum. I argue that not even the worldview concept – and the choice to frame the subject of RE with this addition – can solve the real problem, which is how young people can relate to the content of the subject in the first place. I will present the view that the concept of existential configurations is equipped to adequately capture a complex and personal understanding of life that, not least, can be observed among young people today. Furthermore, I will argue that this concept of existential configurations gives access to a theoretical language that enables individuals to understand their own existential meaning-making, and to see how it relates to the plurality of religions and worldviews that can be encountered in society – even when they do not describe themselves as religious or as having a specific worldview. 

I Asarums pastorat, Lunds stift har man under två år satsat tid pengar och personella resurser för att öka antalet deltagare i söndagens gudstjänst och deras upplevda delaktighet i densamma. Man har satsat stort och vunnit mycket, men kanske inte vad någon förväntat sig. Projektet ska efter två år visa sig ha krävt ett arbete för att öka en upplevd delaktighet bland de anställda själva. 

Som forskare har Caroline Klintborg inbjudits att följa satsningen. Boken ger läsaren en möjlighet att komma nära såväl medarbetare som församlingsbor och deras tankar kring gudstjänst och delaktighet. Gudstjänstsatsningen i Asarums pastorat och de många röster som Caroline Klintborg lyhört presenterar, ger exempel på uttryck för ett avstånd till gudstjänst, till kyrka och till en kristen identitet. Men de ger också exempel på en längtan inte minst bland församlingens medlemmar. En längtan efter delaktighet och ett sammanhang för samtal om livet och efter nya sätt att vara kyrka i en tid av religiös förändring.

Vägen är allt ger ett underlag som kan inspirera till en religionspedagogiskt medveten reflektion i en kristen kontext utifrån de didaktiska frågorna: Varför, Vem, Vilka, Vad och Hur? Caroline Klintborg har under flera år i sin roll som universitetslärare och som forskare i kontakten med medarbetare i församlingar mött en önskan att inom ramen för ämnet religionspedagogik få svar på frågan: Hur ska vi göra för att nå fram till människor? Denna pedagogikens hur-fråga är kanske den av de didaktiska frågorna som är enklast att ge ett konkret svar. Vi kan finna en metod – om än inte den bästa och aldrig den enda – men en metod kan formuleras. Boken utgår från Klintborgs övertygelse att frågan Hur inte går att besvara utan ett reflekterat förhållande till de andra didaktiska frågorna: Vem är jag? Vilka är det jag möter? Vad vill jag förmedla? Varför? Först när dessa frågor besvarats kan vi göra en välgrundad reflektion över frågan Hur. Samtliga didaktiska frågor måste besvaras för att det pedagogiska arbetet ska bli helt, långsiktigt, reflekterat, trovärdigt och integrerat i oss själva. 

Boken riktar sig till alla som önskar utveckla och fördjupa sin religionspedagogiska kompetens.

»Den här boken är Caroline Klintborgs generösa introduktion till en religionspedagogisk reflektion. Det är min bedömning att boken kommer att hålla under lång tid. När jag läser den får jag ord för mycket av det som jag förut mest har tagit för givet.« Mikael Mogren, biskop Västerås stift

The aim of the following article is to analyze how employees in Asarums pastorate perceive that different aspects of inclusion in the Swedish church service are challenged, shaped and changed as a consequence of a two year project with the purpose to increase people’s inclusion. The theoretical understanding of inclusion is that it is a consequence of different and cooperative aspects.

The jointly defined activity is at the center of inclusion in the church service. The context and questions of power are a kind of condition. Of importance for people's participation are also formal as well as informal inclusion, interaction, safety, autonomy, commitment and identification.

The result shows that the employees describe how several aspects have deepened during the project while others are perceived to be difficult to influence at all. Changes are primarily described among the employees themselves and not in the larger congregational context. Inclusion among the employees in the church service was far from obvious when the project started and came to require their time as well as commitment to an extent that could not be foreseen.