Syftet med artikeln är att ge en ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar barnbokens betydelse när det gäller att närma sig ämnen som upplevs som känsliga i förskolan. I artikeln används tiggeri som ett exempel på ett sådant ämne. Det empiriska materialet kommer från fokusgrupper med pedagoger från sex svenska förskolor. I fokusgrupperna diskuterades bland annat två barnböcker på temat tiggeri. Materialet har analyserats med hjälp av en reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att barnböckerna om tiggeri skapade en ingång till att ta upp ett ämne som pedagogerna upplevde som svårt och som de tidigare undvikit att diskutera med barnen. Samtidigt väckte barnböckerna många känslor i relation till pedagogers ansvar: gentemot barn, föräldrar och ämnet i sig. För att på en övergripande nivå diskutera vilka ämnen som anses passande att behandla i förskolan samt vilka känslor som väcks av olika ämnen, används Ahmeds (2010, 2014) och Butlers (2007) teorier om normer och känslor. De normer som existerar påverkar också vad som känns ”ansvarigt” respektive ”oansvarigt” att göra. I relation till barnböcker om känsliga ämnen framstår en ”ansvarsfull läsning” som önskvärd och samtidigt som motstridig och komplex.

The purpose of the article is to provide an increased understanding of how teachers perceive the importance of children’s books when it comes to approaching sensitive subjects in preschool. The article uses begging as an example of such a subject. The empirical material comes from ten focus group interviews with teachers from six Swedish preschools. In the focus groups, among other things, two children’s books on the theme of begging were discussed. The material has been analyzed using a reflexive thematic analysis. The results show that the children’s books about begging created an entrance to address a subject that the educators felt was difficult and that they had previously avoided discussing with the children. At the same time, the children’s books aroused many emotions in relation to the responsibilities of educators: towards children, parents and the subject itself. Drawing inspiration from Ahmed (2010, 2014) and Butler (2007), norms and emotions are seen as highly relevant for whether subjects in preschool are considered appropriate or inappropriate. Emotions such as happiness or unease make people approach certain subjects while they avoid others. The prevailing social norms also affect what feels “responsible” and “irresponsible” to do. In relation to children’s books on sensitive subjects, a “responsible reading” appears as desirable, but also as contradictory and complex.

Under det senaste decenniet har tusentals utsatta EU-medborgare kommit till Sverige. Många av dem försörjer sig genom tiggeri, vilket har lett till att gatubilden har förändrats och att många förskolebarn därmed möter fattigdom och social utsatthet i samhället. Genom att undersöka pedagogers erfarenheter av och tankar om att hantera tiggeri som samhällsfenomen tillsammans med barn, är syftet med artikeln att bidra till kunskap om hur ett känsligt och kontroversiellt ämne behandlas i förskolan. Med inspiration från poststrukturalistisk teori om utbildning och etik förstås inte etik som i första hand idéer eller principer, utan snarare som något som uppstår i mötet med den Andre. Det empiriska materialet består av fokusgrupper med pedagoger i förskolan. Analysen visar att de flesta har mött tiggeri med barngruppen, men inte tagit upp ämnet till diskussion utan snarare undvikit ämnet. Barn uppges sällan ställa frågor. En anledning till att ämnet inte tagits upp handlar om att det genererar pedagogiska och etiska svårigheter, varav de tre mest centrala handlar om en rädsla att förstärka ”vi” och ”dom”, att hantera asymmetriska maktrelationer samt att förhålla sig till upplevda krav på neutralitet. Ämnet tiggeri verkade upplevas som något som ligger lite utanför förskolans uppdrag samtidigt som intresset för att diskutera frågan var stort.

De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige och det finns en utbredd boendesegregation liksom skolsegregation, särskilt i storstadsområdena. Mot denna bakgrund vill jag diskutera vilken roll frågor som rör ekonomisk ojämlikhet tycks ha i förskolors arbete med likabehandling. Analysen tar avstamp i fokusgrupper med pedagoger från sex förskolor och från deras beskrivningar av hur barnens socioekonomiska förutsättningar påverkar förskolans verksamhet. På en övergripande nivå verkar det som om frågor som rör klass och ekonomisk ojämlikhet ofta förbises, både inom likabehandlingsarbete och inom normkritiska perspektiv - samtidigt som de i hög grad är aktuella i förskolans praktik. Kapitlet lyfter därför vikten av att ta sig an frågor om klass, eknomisk ojämlikhet och social utsatthet inom ett normkritiskt didaktiskt arbete - och efterfrågar samtidigt ett större fokus på samhällsreformer och kollektiva visioner.

17 SK is a community sports club based in Stockholm, Sweden. Its members play different sports, but the football groups are by far the most popular. In this paper, we want to sketch the history of the club and reflect on the aspects of its football activities that seem most relevant from a social and political perspective: gender, integration, community building and matters of organization. We are both co-founders and boardmembers of the club and regularly partake in its activities. The article is therefore mainly based on participatory observation and on numerous discussions we have had with other 17 SK participants over the past three years.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att barnen ska utveckla förståelse för samhällets demokratiska värderingar. Som en viktig del i förskolans demokratifostran betonas barns rätt till inflytande och delaktighet. Men vad händer när barnen gör motstånd mot de demokratiska arbetsformerna och vill ha inflytande över "fel" saker?

In recent years, feminist research in education has put an increasing emphasis on the relationship between children and adults, mostly connected to a critique of gender pedagogy and other forms of so-called “fundamental values education” (värdegrundsarbete). This study looks at the power relations between children and adults in preschool in the context of educational activities intending to increase gender equity, social equality, and participation. The study’s aim is to examine the tensions and conflicts that occur in this context. How are the power relations between adults and children expressed and negotiated? Which possibilities do children have for participation, for resistance, and for creating something new? On a more general level, the study intends to examine democracy in the context of the educational work in question. It hopes to contribute to a discussion about the democratic implications of our understanding of “children” and “adults”, both in the preschool context and in society at large. This also concerns children’s and adults’ possibilities to step outside of preconceived frames and engage in processes of transformation.

As a methodological approach I have followed fundamental values education in a selected preschool for one school year. I did an ethnographic field study, in which I observed the preschool’s regular activities. I also had separate meetings with the teachers, during which we discussed the children’s possibilities to participate in fundamental values education, drawing inspiration from action research. As a theoretical departure point, and in order to investigate the power relations between adults and children, I use poststructuralist and feminist theory, with a particular interest in power, norms, and participation. I put the focus on children’s resistance and on “unruly children”, who, I argue, challenge us to revisit and improve our educational aspirations in gender equity, social equality, and participation.