Att utveckla skolverksamheten och ämnesundervisningen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elever att utveckla kunskaper och förmågor kopplade till olika skolämnen är ett mål som många har gemensamt. Detta gäller undervisande lärare vars arbete inkluderar att hela tiden utveckla och tänka till kring sin undervisning för att skapa ännu bättre förutsättningar för elevernas lärande. Det gäller också rektorer och skolhuvudmän som i och genom det systematiska kvalitetsarbetet (hädanefter benämnt som SKA-arbete) har en strävan att kontinuerligt utveckla skolans verksamhet för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas lärande. Och det gäller de många forskningsprojekt, exempelvis inom ramen för ULF-avtal (Utbildning, Lärande, Forskning) och Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), som har som ambition att bidra till undervisningsutveckling och skolans vetenskapliga grund och därmed också till elevers lärande.

Trots att dessa tre verksamheter (lärares vardagliga undervisningsutveckling, skolors/skolhuvudmäns SKA-arbete och undervisningsutvecklande forskningsprojekt) har, om inte samma, så åtminstone synnerligen överlappande mål, pågår de ofta mer eller mindre separerat från varandra. Var för sig kan de bidra till viktig och välbehövlig utveckling av skolverksamheten och undervisningen, men sammankopplade kan de sannolikt nå betydligt längre. Utifrån såväl ett skol- och huvudmannaperspektiv, som utifrån ett ULF-verksamhetsperspektiv, finns därmed ett behov av att i ännu högre grad knyta samman lärares identifiering och hantering av undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummet, skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete och formulering av de forskningsfrågor som beforskas inom ramen för exempelvis ULF-satsningar. Syftet med det projekt som ligger till grund för den här rapporten är därför att identifiera förutsättningar, utmaningar och möjligheter i relation till en sådan sammankoppling.

I artikeln argumenterar forskningsnätverket FUTURES (vid Stockholms universitet) för betydelsen av ämnesdidaktisk forskning runt elevers framtidsföreställningar. Utifrån en narrativ ansats, och med hjälp av empiriska exempel från en pilotstudie, analyseras och beskrivs gymnasieelevers framtidsberättelser och en diskussion förs om implikationerna för samhällskunskapsundervisningen. Analysen visar att elevernas berättelser om framtiden ofta har en eurocentrisk utgångspunkt och en genomgående pessimistisk ton. Berättelserna tar avstamp i samtida skeenden som klimatkrisen och pågående internationella konflikter. De flesta eleverna utesluter eller distanserar sig i berättelsen från det egna potentiella aktörskapet i framtiden. Två huvudsakliga implikationer för undervisningen diskuteras. För det första vikten av att samhällsundervisningen skapar möjligheter för eleverna att fördjupa förståelse av de egna möjligheterna till politisk påverkan i frågor som rör samhällets utveckling. Vi lyfter fram potentialen i att ta avstamp i ytterligare ämnesperspektiv från bland annat historia, geografi och religionskunskap när framtidsfrågor diskuteras. För det andra vikten av att eleverna ges möjlighet att i berättelser om framtiden skriva in sig själva som aktiva, engagerade och kunniga medborgare.

Religionskunskap och psykologi är två skolämnen som tar sig an livsnära, existentiella och livsåskådningsrelaterade frågor och kan därmed aktualisera s.k. “existensdimensioner”. Aktualiseringen av existensdimensioner i undervisningen, vilken  kan ske i mötet mellan en elevs livsvärld/erfarenheter och ett specifikt psykologi- eller  religionskunskapsinnehåll, rymmer stor potential att ta till vara på, men också  utmaningar att bemöta. En potential av särskilt intresse för denna studie är relationen  mellan aktualiseringen av existensaspekter och elevers vidgade ämnesförståelse.  Tidigare forskning har konstaterat att relationen mellan elevers meningsskapande och  engagemang i undervisningen och deras sätt att relatera till ämnets innehåll och former  spelar roll för deras lärande och ämnesförståelse (se t.ex. Berg & Aldenmyr 2023; Hidle  2022; Löfström 2023; Osbeck et al 2024; Persson 2023; Törnegren & Deldén 2024). Trots  detta visar sig kunskapen om de faktiska förutsättningarna och villkoren för mötet  mellan eleven och olika ämnesinnehåll i den konkreta ämnesundervisningen behöva  utvecklas ytterligare. Syftet med denna studie är därför att bidra med denna  kunskapsutveckling. I denna paper presentation kommer vi att presentera resultat från  en intervjustudie med 31 gymnasielärare i religionskunskap och psykologi om deras  tankar kring och bemötande av existensdimensioner i ämnesundervisningen. Ett särskilt  fokus riktas mot potential och utmaningar, men också mot resonemang kring didaktiska  val och implikationer för undervisning. Intervjustudien är en del av ett större,  externfinansierat forskningsprojekt: Existensaspekter i undervisningen - religionskunskap och psykologi  (https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/existensaspekter-i- %C3%A4mnesundervisningen-religionskunskap-och-psykologi) 

Resultaten från intervjustudien kommer att ligga till grund för planering och  genomförande av en interventionsstudie i de båda ämnena, vilken kommer att  genomföras under höstterminen -25. 

Highlights:

–Civic visual literacy is partly model generic, partly model specific, and partly content dependent

–A central aspect of civic visual literacy is moving beyond the model itself

–Entirety, expansion, and agency are three key aspects that students need to discern

Purpose: The aim is to specify the meaning of visual literacy within the context of social science education (SSE).

Design/methodology/approach: Data consist of 94 recorded small-group discussions from four learning studies in SSE aimed at qualifying students’ reasoning about societal systems and issues. Phenomenography was used to identify key aspects that students needed to discern if they were to develop qualified reading of flowcharts and scatterplots.

Findings: Civic visual literacy should be understood as partly model generic, partly model specific, and partly dependent on the content visualised. Entirety, expansion, and agency are aspects that students must discern if they are to develop a more qualified civic visual literacy and thus be able to reason about societal systems and issues in aqualified way, using visual representations as a tool.

Research limitations/implications: Four models were used. Future studies should investigate the extent to which the results hold in relation to different subject content and model types.

Practical implications: Entirety, expansion, and agency must function as focal points in SSE teaching when visual representations are used.  

Med vardagliga undervisningsutmaningar som grund för det kollegiala utvecklingsarbetet finns stor potential att stärka den gemensamma kunskapsbasen i ett meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete.

Författarna erbjuder här tankesätt, konkreta redskap och en stegvis arbetsgång för att systematiskt ringa in och ta sig an de ämnesdidaktiska undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummen. I boken lyfts vikten av att lärare tillsammans identifierar de ämnesdidaktiska utmaningarna och utifrån dessa finner vägar att vässa undervisningen. Det handlar om att ta avstamp i befintlig kunskap och erfarenhet i ett utvecklingsarbete som både kan dra nytta av och utgöra utgångspunkt för ny ämnesdidaktisk forskning.

Den här boken vänder sig till praktiserande eller studerande lärare och rektorer i 7-9 som vill anlägga ett granskande förhållningssätt till den egna praktiken. Den kan med fördel köpas in av en hel skola för att främja det gemensamma lärandet i en skolutveckling som gör skillnad. 

Visuella modeller används i samhällskunskap för att beskriva centrala samhällssystem och strukturer som hör till ämnets kanon. Samtidigt saknas kunskap om elevers förmåga att läsa och använda dessa representationer. I studien undersöktes hur elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet förstod två olika flödesscheman över det samhällsekonomiska kretsloppet och det demokratiska systemet. 22 transkriberade gruppsamtal analyserades med hjälp av fenomenografi och variationsteori. Kritiska aspekter som identifierades rör urskiljandet av flödesschemat som en helhet snarare än många delar, att se relationerna mellan modellens enheter som ömsesidiga, att förstå att det representerade systemet är konstruerat och inte naturgivet samt att urskilja att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Resultaten utgör didaktiska utgångspunkter för undervisning som utvecklar elevers förmåga att läsa och använda modeller i diskussioner om komplexa samhällssystem.

Visual models are used in social science education to describe key societal systems and structures that belong to the canon of the subject. However, little is known about students' ability to read and use these visual representations. The study investigated how students in middle school, high school and upper secondary school understood two different flowcharts of the socio-economic cycle and the democratic system. 22 transcribed group discussions were analysed using phenomenography and variation theory. Critical aspects that were identified concern the discernment of the flowchart as a whole rather than as many parts, to see the relations between the units of the model as reciprocal, to understand that the represented system is constructed and not natural, and to discern that the represented system is related to external factors. The results constitute didactic starting points for teaching that develops students' ability to read and use models in discussions about complex societal systems

 This book presents the findings of three studies on the use of diagrams in civic education. The first study presents an international comparison of textbook diagrams promoting national unity in diversity, with examples from ten countries. The second focuses on the depiction of migration in diagrammatic form in German textbooks, The final study was conducted in collaboration with teachers in Swedish social science classrooms, and focuses on teaching comprehension of flow charts and scatterplots. The book will be of interest to scholars of educational media, didactics, the history of education and citizenship education.

Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Att kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att resonera om hur sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP kan förändras av människan

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att se mönster och resonera om hur sambandet mellan barnafödande och antal skolår per kvinna  kan förändras

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Att kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur politiker kan hantera höga bensin- och dieselpriser