Changing healthcare organizations call for more collective and team-based approaches to leadership. This study focuses urgent care units in Sweden where unit managers and physicians responsible for medical management are expected to co-lead as equals in the organizational hierarchy in a form conceptualized as functionally shared leadership (FSL). This study aims to increase the current scientifically based knowledge about putting FSL into practice.

Data was collected through interviews on two occasions with individuals in couples leading six publicly driven urgent care units, and through conversations with the department manager of these units. Data was analyzed in two steps, first with individuals and second with pairs as the basis of analysis. In step 1, an iterative, thematic approach was used. In step 2, the theoretical points of departure served as a lens to direct our focus.

Amid handling ordinary work tasks and new challenging situations, the couples worked to shape a shared leadership space. Three intertwined activities were identified: working with boundaries, working with structures and relating to each other. The presence of a shared purpose emerged as the glue of co-leading. Metaphorically the couples perform a co-leadership dance where the steps of either influence the other.

The study contributes knowledge relevant for healthcare contexts as well as to the research field of managerial shared leadership concerning cross-functional sharing. It adds understanding of previously understudied informal and processual aspects. The shaping of a shared leadership space is not a separate activity with ready-made mandates.

This literature review focuses on managerial shared leadership inthe education sector, commonly conceptualized as co-principalship.School principals’ difficult work situation, in combination withschool leadership being significant for students’ learning, call fororganizational solutions where co-principalship can be a part. Thisreview aims to deepen knowledge about co-principalship by focusingon its antecedents and constellation-level outcomes, and theirrelationship to trust in co-principalship. A secondary aim is todiscuss the role of trust theory in empirical co-principalship studies.The promotion of antecedent conditions was found significant forthe success of co-principalship. Three types of antecedent wereidentified: organization-level antecedents, antecedents in relationto staff and others, and constellation-level antecedents. A numberof advantages were reported for the sharing principals themselves,including reduced workload and improved work-life balance. Theconstellation level is where the principals in their interaction continuouslybuild trust, and where either trust or distrust are produced.A variety of both positive and negative outcomes werereported. The empirical literature reviewed was shallow in termsof understanding trust beyond that it is critical for success in coprincipalship.Theory-based studies are suggested as a way todeepen understanding of trust content and development withregards to co-principalship.

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

Boken tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. Författarna ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. Den nya upplagan innehåller uppdateringar av text och litteraturlista.

This paper deals with organizational change and contributes knowledge about the experiences of a local educational organizer when introducing and putting managerial shared leadership into practice in some schools and pre-schools. The organizer’s aim with the change was to achieve better results by means of improved pedagogical leadership, better health and use of resources. The study builds on recorded meetings and interviews with the organizer’s top management group in a Swedish municipality that introduced managerial shared leadership in the specific form of functionshared leadership. Valuable knowledge is now available for future organizers’ quest for knowledge when introducing managerial shared leadership.

Managerial shared leadership is a practice that goes beyond traditional ways of organising leadership functions. It is an organisational phenomenon where a few individuals share responsibility for the tasks of a managerial position. This paper reviews 67 empirical papers published in scientific journals. The review covers 55 years (1965 – 2019). The aim is to contribute knowledge about managerial shared leadership as a research field and offer some relevant theoretical concepts. No review to date has specifically focused on managerial shared leadership and this paper intends to close this knowledge gap. The paper details the start of managerial shared leadership as a research field, presents a bibliometric analysis and the methodological approaches used, and describes the structural characteristics of managerial shared leadership. The paper includes a thematic content analysis of its necessary and enabling antecedents and outcomes. Historically, the imprecise use of concepts has hampered managerial shared leadership’s development into a cohesive research field, so this paper develops and uses theoretical concepts to form a theoretical construct for the entire field. This construct is briefly discussed in relation to general shared leadership theory and critical leadership studies. In practice, managerial shared leadership may provide leadership solutions where there is an imbalance between demands and resources while managing complex situations.

Delat ledarskap mellan chefer är en praktik som går bortom traditionella sätt att organisera ledarskapsfunktioner på. Det är en organisatorisk företeelse där några får individer (oftast två-tre) tar och/eller har gemensamt ansvar för arbetsuppgifterna i en och samma chefsposition. Den här artikeln är en litteraturöversikt som bygger på 67 artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter under 55 år (1965-2019). Syftet är att bidra med kunskap om delat ledarskap mellan chefer som forskningsfält och att erbjuda relevanta teoretiska begrepp. Artikeln är den första litteraturöversikt som publicerats med fokus på delat ledarskap mellan chefer. Här redogörs för hur forskningsområdet började växa fram samt för en bibliometrisk analys av fältet. Strukturella karaktäristika hos delat ledarskap mellan chefer gås igenom och en tematisk innehållsanalys sätter fokus på nödvändiga och underlättande förutsättningar samt på resultat av att arbeta med ledningsformen. Historiskt har ett omoget och oprecist bruk av begrepp hindrat framväxten av ett sammanhållet forskningsfält. Därför utvecklas och används här begrepp med teoribildande syfte för fältet. Detta teoribygge diskuteras kortfattat i relation till generell teori om delat ledarskap (shared leadership) respektive kritiska ledarskapsstudier. I praktiken kan delat ledarskap mellan chefer erbjuda ledarskapslösningar i situationer där det råder obalans mellan krav och resurser.

Intresset för kollektiva aspekter av ledarskap är tydligt inom ledarskapsforskningen. Delat ledarskap mellan chefer är en del av detta och är en relevant ledningsform också för rektorer inom skola och förskola. Delat ledarskap har enligt forskningen många fördelar, men det förutsätter gemensamma värderingar, förtroende och prestigelöshet. 

This chapter aims to explore the possibilities of visualising work-integrated competence networks – here referred to as relatonics – and contribute to the understanding of how to support efforts of organising change. The competence generating processes of an organisation are problematic in that they are largely hidden in the midst of everyday practice. If not receiving adequate attention there is the risk of conducting too frequent, disruptive and unhealthy reorganisations. This strengthens the reason why visualisations of relatonics are of value. The demarcation line between what is hidden, and what is not, is relocated through the use of visualisations of relatonics. A conclusion is that images representing relatonics can be utilised to support informed change decisions.

I detta kapitel redogör vi för övergripande slutsatser från två forskningsprojekt om delat ledarskap i skola och förskola.[1] Avsikten med projekten var att få kunskap om hur och varför rektorer arbetar i kollektiva ledningsformer. Att inte vara ensam på toppen ger stabilitet och ofta också utveckling, under förutsättning att samarbetet mellan dem som delar ledarskapet fungerar väl. Att som rektor dela ledarskap i någon form är ett sätt att klara av uppdragets ofta svåra och komplexa arbetsuppgifter. Men, varken singelledarskap eller delat ledarskap är enkelt eller blir bra med automatik. Ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande för delat ledarskap. Det behövs kunskap om vilka förutsättningar som krävs, men också om möjliga vinster. Detta kapitel vill lyfta fram och synliggöra sådan kunskap. Så, vad är det för olika former av delat ledarskap som såväl huvudmän som rektorer själva utvecklar? Vilka kvaliteter kan utvecklas i välfungerande fall? Vilka förutsättningar gynnar att det sker?

[1] De empiriska studier och teoretiska resonemang som kapitlet främst bygger på finns redovisade i boken Delat ledarskap i förskola och skola. Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar (Wilhelmson & Döös 2019).

Uppdraget som rektor respektive förskolechef är omfattande och inte sällan hälsomässigt belastande. Arbetet är både komplext och komplicerat. En möjlighet som kan ge chefer i samhällsviktiga verksamheter en hållbar arbetssituation är att uppdraget axlas av flera i någon form av delat ledarskap. Denna artikel handlar om ledningserfarenheter i en kommun som vid vissa av sina skolor och förskolor inför så kallat funktionellt delat ledarskap. Artikeln belyser och begripliggör frågor som ledningen brottades med i genomförandet av förändringen. Förändringen syftade till att skapa hållbara förutsättningar för rektorer och förskolechefer att koncentrera sig på att utöva pedagogiskt ledarskap.

The assignment as principal and pre-school manager is extensive and not seldom heavy. This paper contributes knowledge about the experience of a local educational organiser when implementing managerial shared leadership in the form of function-shared leadership (FSL) in schools and pre-schools. The implementation aimed at achieving better results by means of improved pedagogical leadership, better health and use of resources. The study builds on recorded meetings and interviews with the local educational authority’s management group that initiated and organised the new leadership form. Important contributions concern recruitment, equality in practice and the need for a collaborative zone.

Vad är delat ledarskap? Hur kan det förstås? Vad säger tidigare forskning? Tre frågor som detta kapitel ger svar på. Kapitlets huvudsakliga uppgift är att redogöra för tidigare forskning om delat ledarskap mellan chefer, och för de begrepp om delat ledarskap, som används i boken. Därutöver introduceras kort de allmänna och verksamhetsspecifika organisationsbegrepp som återkommer i boken, frågan om förändringsarbete i organisationer samt den lärteoretiska förståelse som vår egen forskning om delat ledarskap mellan chefer tagit utgångspunkt i.