Within Variation Theory, the notion of critical aspects is used to identify what learners must discern to grasp an object of learning. Its meaning within Cultural-historical Theory - particularly Davydov's approach, which emphasizes the formation of theoretical concepts - remains underexplored. This paper theoretically reconstructs the notion through a dialectical analysis, relating it to knowledge as theoretical concepts, learning as concept formation, and the logical operation of theoretical abstraction. The reframing conceptualizes critical aspects as the generative relations underlying phenomena and the limitations in learners' current understanding that must be discerned to reconstruct these relations in thought. An analytical illustration of the concept of day and night exemplifies its didactic function in mediating theoretical abstraction. The study suggests that this reconceptualization can support epistemologically informed teaching by clarifying how critical aspects may serve as a didactic tool for instruction oriented toward students' theoretical thinking.

Detta kapitel belyser undervisning för ett expanderat läs- och skrivkunnande bland elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i anpassad grundskola. Under de senaste tre decennierna har samhälleliga och politiska förväntningar skiftat från en begränsad syn på elevernas skriftspråkliga förmågor till ett mer omfattande läs- och skrivuppdrag, vilket tydliggörs i läroplanerna Lpo94, Lgrsär11 och Lgra22. Med empiriskt stöd från samtal med lärare, undervisningsobservationer samt elevtexter och elevsamtal exemplifieras utmaningar i formativ bedömning och undervisningspraktik där vikten av mångsidiga bedömningsunderlag betonas.

Kapitlet framhäver betydelsen av lärares kompetens i att kartlägga elevers läs- och skrivkunnande genom öppna textsamtal och väl avvägda textval som engagerar eleven och möjliggör inferensläsning. Vidare presenteras två exempel på lärares planering av undervisning som stödjer progression: läsundervisning med kvalitativa textsamtal och skrivundervisning som utvecklar struktur, ämnesspecifika begrepp (exempelvis ekologisk hållbarhet) och meningsskapande i sakprosatexter. Slutligen argumenteras för att undervisning som integrerar utveckling av ämnesspecifikt tänkande och språkutveckling främjar elevernas deltagande och möjligheter till kunskapsutveckling.

The aim of the presentation is to share some findings from our recent study on how theoretical abstraction is facilitated for students through modelling. The modelling process was explored through microanalysis of teacher-students interaction within a designated modelling sequence of biology instruction, based on the Elkonin-Davydov program. Teachers' field notes, film recordings, and researchers' documentation of the lesson were employed to reconstruct and illustrate the "best practice" modelling sequence. The interaction between the teacher and students was described and analyzed through the lens of Learning Activity Theory. The findings suggest some key characteristics in teacher-students interaction aimed at facilitating students' theoretical abstraction. By keeping the general model in mind, the teacher organizes and leads the modelling process in a way that facilitates theoretical abstraction for the students, enabling them to discern the essence of the specific case they are working on. The study shows that students' diagrams, adjusted step by step, enable the movement from "specificity" toward the general model as students' joint final version.

The aim of the study is to explore how the modelling, as a condition for theoretical abstraction and generalization, takes shape in a certain sequence of a biology instruction based on the El’konin-Davydov Program. Research questions are: How are the students’ diagrams handled in the modelling process? What is the character and the function of the teacher’s questions and actions during the modelling process? The data consists of teachers’ lesson plans and fieldnotes related to a certain modelling carried out in several classes. Based on the results of the analysis we conclude that the students’ diagrams are used as means of the collective process of abstraction towards the generalized model. The teacher organizes and leads the modelling process so that theoretical abstraction becomes possible; thus, the students discern the general in the specific case and begin developing a theoretical concept. 

Boken handlar om forskning med och av lärare för hållbar utveckling av undervisning. Kapitlen bidrar med att lyfta fram didaktiska utmaningar och lösningar för att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning baserade på exempel och analyser som representerar olika skolämnen, skolformer och lärarutbildningen. Boken skiljer sig från övriga inom området genom bredden i hur detta kan göras och i relation till att flera nivåer i utbildningssystemet och ämnen är representerade.

Tretton av bokens sjutton kapitel är skrivna av forskare (nuvarande eller pensionerade) från SU och de representerar fem institutioner: IPD, HSD, MND, Matematiska och SpecPed. Övriga kapitel representerar ett urval av de nätverk som byggts kring den här typen av forskningsintressen över tid.

Studies have shown that the object for teaching in Swedish special schools for students with intellectual disabilities (ID) historically has been caring and not the development of knowledge in different subjects (e.g. Berthén, 2007; Lundberg & Reichenberg, 2011). Thus, there are some indications that teachers perceive that teaching subject knowledge for this group of students is of less importance or problematic. An argument brought forward by teachers is that teaching for this group of students should not be too abstract to be able to meet their level of knowledge, and, to ensure that they do not fail. Another argument is that students easily get tired. Teachers emphasize the importance of caring about the students’ self-esteem, their self-beliefs and their safety. Teachers are further concerned with the students’ adaption to society. Similar tendencies are given by The Swedish Schools Inspectorate (2010) as well.

The latest reform of the National curriculum for students with ID has put forward an increasing demand stating that the goal is also the development of students’ subject specific knowledge. However, if this highlighted goal (which can be perceived as a new object) is to be realized, questions may be raised about available planning or design tools. What type of tools can support teachers in their decision on what to teach and how to organize the teaching etc. And, if new tools are needed, how can such tools be developed and tested in practice?

A group of teachers and researchers have collaboratively worked with this challenge in a two-year-long project, designed and based on principles of Change Laboratory (Engeström, 1987; Virkkunen & Newnham, 2013). 

The aim of this presentation (poster) is to describe how a subject specific planning-tool gradually and iteratively have been developed to meet the teachers’ needs.  Which aspects of “knowing to be developed” (learning aims) were perceived as challenging and what different aspects of the content, the teaching, the communicative-tools must be planned for? 

Sedan 2011 ska undervisningen i skolan enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under lång tid handlade lärarnas uppdrag om att undervisa ett givet, det vill säga i läroplanen, utpekat stoff. För dagens lärare gäller att de både ”måste veta mer om kunskapande praktiker såväl som om ämnesspecifika förmågor och olika ämnesspecifika sätt att kunna” (Carlgren, 2015, s. 31). Ett sådant arbete ställer nya krav på lärarna, men även på övriga involverade.

Diskussionen om praktiknära forskningsbaserad utveckling av undervisningen adresseras ofta i relation till specifika ansatser, exempelvis aktionsforskning, design- eller utvecklingsforskning, lesson respektive learning studies. Även om en ofta använd gemensam benämning för ansatserna är praxisnära forskning finns det ändå skillnader. Främst handlar de om vems frågor som adresseras och vem som ansvarar för designen, genomförandet, analysen och rapportering av studierna, det vill säga om arbetsfördelningen mellan forskare och lärare i relation till projektets olika delar. Mångfalden av svar visar att den klassrumsverksamhet – undervisning – som lärarna ska hantera är komplex, men också att det finns olika alternativ. 

Kapitlet inleds med förutsättningar på olika nivåer för praxisnära forskning och ställningstaganden som styr olika modeller för denna typ av forskning och avslutas med en introduktion till bokens övriga kapitel.