Författningssamlingen utgör en del av studiematerialet vid kurser i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Samlingen kan förhoppningsvis även komma till användning i samband med andra juridiskt inriktade utbildningar liksom i det praktiska rättslivet. 

Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2024. 

Informationssamhället ger upphov till många nya rättsliga överväganden och det behövs ett juridiskt förhållningssätt till digitaliseringen av samhället. I boken ges ett rättsinformatiskt perspektiv på mötet mellan ny teknik och juridik. Ett centralt tema i hela boken är automatisering av rättsliga förfaranden och den centrala roll som algoritmer spelar. 

Efter många år av anpassning av allmänna regler om till exempel upphovsrätt och dataskydd till informationssamhället ser vi nu en tsunami av helt ny EU-lagstiftning. En mängd förordningar och direktiv syftar till att direkt reglera digitala företeelser såsom artificiell intelligens (AI), datahantering, grindvakter på den digitala marknaden och cybersäkerhet. 

I denna femte upplaga har viktiga uppdateringar gjorts för att beskriva dessa nya regler. 

Rättsfallssamlingen i rättsinformatik är framtagen för att användas inom ramen för kurser vid Stockholms universitet. Materialet kan säkert också vara användbart i andra sammanhang där det finns ett behov av att få en samlad överblick över central praxis som berör användningen av informations- och kommunikationsteknik. Innehållet är aktuellt per den 1 juli 2024. Rättsfallssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en författningssamling inom samma ämnesområde.

Tillhandahållande av länkar har i vissa sammanhang uppfattats som ett sådant tillgängliggörande för allmänheten som omfattas av upphovsmannens ensamrätt. I artikeln argumenteras emellertid för att vanlig hypertextlänkning till öppet tillgängliga datafiler, i vilka upphovsrättsligt skyddade verk gjorts tillgängliga på internet med upphovsmannens samtycke, inte faller under den EU-harmoniserade ensamrätten att överföra verket till allmänheten.