In many jurisdictions, directors of a limited liability company have a duty of loyalty and a duty of care. The duties are often understood as implying a duty to act in the interest of the company. Since the company is an artificial legal person, it is not fully clear how this duty should be understood. The meaning of the duty has accordingly been discussed extensively in recent decades, and the debate has intensified as a result of the increased focus on corporate sustainability. The chapter provides an analysis and discussion of certain topics and trends relating to the duty to act in the interest of the company, with the ultimate aim of concluding to which extent it may contribute to good corporate governance. 

Den 2 november 2018 meddelade Svea hovrätt dom i ett intressant mål som ytterst rörde frågan om giltigheten av ett av styrelsen fattat emissionsbeslut.1 Om själva utgången i målet finns inte mycket att säga. Däremot innehåller domen ett ställningstagande i en principiellt mycket viktig fråga om kompetensöverskridande och tillämpningen av 8 kap. 42 § aktiebolagslagen (2005:551) i samband med styrelsens beslut om emission av aktier med stöd av ett bemyndigande, ett ställningstagande som enligt min mening kan ifrågasättas på flera olika grunder. Mot bakgrund av att domen rör ett område av stor praktisk och ekonomisk betydelse för näringslivet – beslut om emissioner fattas i betydande utsträckning av styrelsen med stöd ett av bolagsstämman beslutat bemyndigande och de kan röra avsevärda belopp – är det ägnat att förvåna att HD inte meddelade prövningstillstånd avseende denna rättsfråga.2 I det följande avser jag att kort analysera och kommentera främst hovrättens bedömning samt den aktuella rättsfrågan närmare.

Artikeln behandlar frågan om aktieägare har en lojalitetsplikt enligt svensk rätt, vad den närmare innebär och lojalitetspliktens rättsgrund. Utblickar görs mot amerikansk, engelsk, tysk, norsk och dansk rätt. Det konstateras att aktieägare i fåmansbolag kan ha en lojalitetsplikt till följd av att de samarbetar och samverkar inom ramen för aktiebolaget, i vissa fall med stöd av ett aktieägaravtal, vilket kan föranleda att ett enkelt bolag föreligger mellan parterna. Vidare konstateras att bolagsstämman, och därmed i praktiken majoritetsaktieägare, är underkastad flera viktiga bestämmelser, vilka kan sägas ge uttryck för en viss lojalitetsplikt, såsom t.ex. vinstsyftet, likhetsprincipen, generalklausulen och jävsbestämmelsen. Dessutom kan aktieägare under vissa förutsättningar ha ett ansvar till följd av att de verkar som en shadow director eller de facto director. Artikeln avslutas med en analys och kommentarer de lege ferenda.