I detta RAO avsnitt tas upp att barns och elevers upplevelser av kränkande behandling i skolan måste självklart tas på allvar. I 6 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns en ordning för hur sådana upplevelser ska hanteras genom en anmälningsplikt av kränkande behandling till huvudmannen. I avsnittet undersöks och diskuteras hur långtgående anmälningsskyldigheten är utifrån lagregeln i skollagen och tre tillsynsbeslut av Skolinspektionen som gällde anmälningar av kränkande behandling.

6 kap 10 §, 26 kap. 10 och 11 §§ samt 28 kap. 2 § jämförd med 18 §§ skollagen (2010:800)

Skolinspektionens beslut 2024-11-11, dnr 2024:5315, 2024-10-31, dnr 2024:4710 och 2024-10-30, dnr 2024:5168

I detta ROA avsnitt tas upp att nyåret är ett tillfälle då det i allmänhet är tillåtet att skjuta av vissa typer av fyrverkerier utan tillstånd. Men det är mycket att tänka på kring användningen av fyrverkerier och olika frågor som rör avskjutning av fyrverkerier, något som tas upp i denna ROA. Vad gäller vid andra tillfällen än vid nyår om jag vill skjuta av fyrverkerier? Går det som närboende att med framgång klaga på ett tillståndsbeslut? Ytterligare en fråga som tas upp är vad som händer om en person skjuter av fyrverkerier utan tillstånd. Frågorna har koppling till Polismyndigheten och om en polisman, som ser otillåten användning av fyrverkerier, egentligen kan sägas vara ledig någon gång.

3 kap. 7 §, 9 §, 22 § och 23 § ordningslagen (1993:1617), 42 § förvaltningslagen (2017:900), 16 § polisförordningen (2014:1104)

Förvaltningsrätten i Göteborg, dom meddelad 2024-07-19, mål nr 8228–24 Förvaltningsrätten i Stockholm, dom meddelad 2020-08-07, mål nr 17737–20Förvaltningsrätten i Malmö, dom meddelad 2017-12-15, mål nr 13494–17Helsingborgs tingsrätt, dom meddelad 2024-09-25, mål nr B 6019–24Solna tingsrätt, dom meddelad 2024-07-23, mål nr B 5459–24 Hovrätten för Västra Sverige, dom meddelad 2023-11-02, mål nr B 2373–23

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar.

Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

I avsnittet tas upp att Riksdagens ombudsmän (JO) årligen lämnar en ämbetsberättelse till riksdagen med en redogörelse för verksamheten tillsammans med ett urval av beslut. Nyligen överlämnade ombudsmännen sin ämbetsberättelse för tiden den 1 januari–31 december 2024. Det intressanta med ämbetsberättelsen är att den ger en ögonblicksbild över hur förvaltningen i Sverige ser ut. Viktiga iakttagelser som de fyra ombudsmännen lämnat avseende deras tillsynsområden tas upp i denna ROA.

Redogörelse 2024/25:JO1. Ämbetsberättelse 2024.

I avsnittet tas upp att förvaltningsförfarandet styrs av att det finns en förhållandevis stark officialprincip. En återkommande fråga är vad detta innebär, dvs. vilken omfattning som krävs på utredningen i ett ärende eller förvaltningsmål. Även om teoribildningen kring bevisfrågor på förvaltningsprocessens område går starkt framåt, saknas en motsvarighet till den teoribildning som finns inom den allmänna processen. Inom allmän process används begreppet robusthet för en beskrivning av tillräcklig bevisning i tvistemål. Det är ovanligt inom förvaltningsprocessen att robusthetsbegreppet används för en beskrivning av utredningen i ett förvaltningsmål. I avsnittet analyseras HFD 2024 ref. 47 för här används begreppet robusthet för vilken utredning som krävs vid dödförklaringar vilket gör rättsfallet intressant att undersöka närmare.

I avsnittet ROA 2024 nr 38 behandlas att inom ramen för god advokatsed finns bestämmelser om när en advokat är skyldig att frånträda ett uppdrag, om tystnadsplikt och om sanningsplikt. I avsnittet behandlas två avgöranden från HD om entledigande av rättshjälpsbiträde respektive offentlig försvarare där de vägledande reglerna för god advokatsed får betydelse när en allmän domstol ska pröva byte av rättshjälpsbiträde eller offentlig försvarare. Dessutom tas upp att motsvarande ordning som HD fastställt i avgöranden för allmän domstol förefaller gälla även i allmän förvaltningsdomstol. Slutligen pekas på det intressanta att både HD och HFD (HFD 2023 ref. 30) lyft frågor kring god advokatsed på senare tid.

Avgöranden: Högsta domstolens beslut den 26 januari 2024 i mål Ö 1327-23 och Ö 3245-23.

Se också ROA 2023 nr 89 om HFD 2023 ref. 30

I avsnittet tas upp att få har nog missat den allvarliga kritik som JO riktade mot landshövdingen i Stockholms län för hennes agerande i tre anställningsärenden. JO ansåg att agerandet orsakat att regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet inte respekterats. I avsnittet fokuseras på den viktiga vägledning som JO lämnar kring innebörden av ett sakligt agerande i anställningsförfaranden, vad som kan utgöra jäv i sådan ärenden och vad en tjänsteman kan göra i förhållande till en person i chefsställning när det finns en risk för att ett agerande kan komma att strida mot gällande rätt.

JO 3002–20241 kap. 9 § och 12 kap. 5 § andra stycket regeringsformen5 och 16 §§ förvaltningslagen (2017:900)1 och 4 §§ lagen om offentlig anställning2 och 6 §§ anställningsförordningen (1994:373)2 och 5 §§ förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar.

The organisation of the Swedish administration departs from what is traditional in the Western hemisphere, as Swedish public authorities are organisationally separated from the Government and legally semi-independent. Administrative authorities at the national level may thus only be commanded and controlled by the Government as a whole, not by any individual minister (Chap. 7, Sect. 3 Instrument of Government (IG)). Further, all authorities, both state and municipal, are granted a constitutionally protected sphere of independent decision-making (Chap. 12, Sect. 3 IG). An important part of the Swedish administrative model is the principle of transparency and access to official documents. The administration is thus to act transparently and in accordance with the law. The unique traits of the Swedish administrative model have had an impact on the Swedish Administrative Procedures Act (APA). Content-wise, the APA reflects the traditional Swedish understanding of the role that public authorities have in the Swedish administrative model. The partially independent authorities are to use the public powers bestowed on them to guide and assist the public and the individuals whose matters are being processed. In older legal doctrine, it was often emphasised that the administrative authorities should take the individual by the hand and guide them. Beyond these service-oriented features of the Swedish APA, the interest in legal certainty for individuals has increased.