Open this publication in new window or tab >>2025 (English)In: Family Medicine and Primary Care: Open Access, E-ISSN 2688-7460, Vol. 9, no 2, article id 288Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]
Denna artikel undersöker Sveriges svar på covid-19-pandemin i jämförelse med den mer restriktiva politik som antagits av många andra länder. Den argumenterar för att Sveriges moderata och rättsligt begränsade strategi, som betonade personligt ansvar och frivillig efterlevnad, resulterade i bättre övergripande resultat än strategier inriktade på allvarliga nedstängningar. Med hjälp av överdödlighet som en primär indikator visar analysen att Sverige hade en av de mest framgångsrika politikerna i Europa mellan 2020 och 2022. Genom att använda ytterligare dimensioner som ekonomisk utveckling, psykisk hälsa och utbildningskontinuitet tyder det på att Sverige undvek många av de bredare skador som är förknippade med strikta begränsningsåtgärder.
Ett centralt tema är kontrasten mellan beslutsfattande baserat på en enda metrik och en bredare politisk strategi. De flesta regeringar prioriterade kortsiktig infektionskontroll framför alla andra överväganden och förbisedde ofta de långsiktiga effekterna av sina insatser. Däremot beaktade Sveriges folkhälsoinstitutioner flera mål samtidigt, inklusive skydd av utsatta människor, upprätthållande av viktiga tjänster och bevarande av allmänhetens förtroende. Artikeln tolkar denna strategi som en implicit tillämpning av flerkriteriebeslutsanalys.
Baserat på både resultat och underliggande processer efterlyser artikeln en mer medveten användning av flerkriteriemetoder i planeringen för framtida folkhälsokriser. Den beskriver hur strukturerad beslutsmodellering, inklusive medicinsk, ekonomisk, pedagogisk och psykologisk expertis, kan bidra till att balansera konkurrerande mål och minimera oavsiktlig skada. Det svenska fallet presenteras inte som felfritt, men det erbjuder ett starkt exempel på hur proportionalitet och långsiktigt tänkande kan vägleda ett mer effektivt beslutsfattande. Argumentationen avslutas med att rekommendera institutionella reformer för att integrera denna strategi i framtida planering, inklusive användning av konsekvensbedömningar och tvärvetenskapliga rådgivande organ. Om sådana strukturer implementeras skulle de göra det möjligt för regeringar att reagera med större tydlighet och effektivitet när de ställs inför framtida komplexa samhällshot.
Abstract [en]
This article examines Sweden’s response to the COVID-19 pandemic in comparison with the more re-strictive policies adopted by many other countries. It argues that Sweden’s moderate and legally con-strained approach, which emphasised personal responsibility and voluntary compliance, resulted in better overall outcomes than strategies focused on severe lockdowns. Using excess mortality as a pri-mary indicator, the analysis shows that Sweden had one of the most successful policies in Europe be-tween 2020 and 2022. Using additional dimensions such as economic performance, mental health, and educational continuity suggests that Sweden avoided many of the broader harms associated with strict containment policies.
A key theme is the contrast between single-metric decision making and a broader policy approach. Most governments prioritised short-term infection control above all other considerations, often over-looking the long-term effects of their interventions. In contrast, Sweden’s public health institutions considered multiple objectives simultaneously, including the protection of vulnerable people, the maintenance of essential services, and the preservation of public trust. The article interprets this ap-proach as an implicit application of multi-criteria decision analysis.
Based on both outcomes and underlying processes, the article calls for more conscious use of mul-ti-criteria methods in planning for future public health crises. It outlines how structured decision mod-elling, inclusive of medical, economic, educational, and psychological expertise, can help balance competing objectives and minimise unintended harm. The Swedish case is not presented as flawless, but it offers a strong example of how proportionality and long-term thinking can guide more effective policymaking. The argument concludes by recommending institutional reforms to embed this ap-proach in future planning, including the use of impact assessments and multidisciplinary advisory bodies. If implemented, such structures would allow governments to respond with greater clarity and effectiveness when faced with future complex societal threats
Keywords
Effective pandemic policy handling, MCDM, MCDA, Multi-criteria policymaking, COVID-19 re-sponses, Public health governance, Societal resilience, Effektiv hantering av pandemipolicy, MCDM, MCDA, Multikriteriepolicyutformning, COVID-19-insatser, Folkhälsostyrning, Samhällsresiliens
National Category
Information Systems
Research subject
Computer and Systems Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-246980 (URN)10.29011/2688-7460.100288 (DOI)
2025-09-152025-09-152025-09-15Bibliographically approved