This article describes the reorganization of the Public Service Interpreting (PSI) education initiated in 2017 at the Institute for Interpreting and Translation Studies at Stockholm University in Sweden. The objective was to establish a sustainable educational infrastructure in order to meet societal needs for interpreting services in languages of lesser diffusion (LLD). The concept of sustainability is discussed in relation to interpreting education. Three particularly important areas are highlighted in relation to this objective. Firstly, is the design of the PSI curriculum and the necessity of meeting the varying needs of working languages. Secondly, is the establishment of an educational infrastructure by creating different trajectories for continued PSI-related education. Thirdly, is the establishment of connecting activities linking the PSI program and related courses and stakeholders in society at a number of different levels. The rationale behind the curriculum development and related activities, as well as the journey ahead, are discussed.

Este artículo describe la reorganización de la formación universitaria en Interpretación en los Servicios Públicos (ISP) iniciada en 2017 en el Instituto de Estudios de Interpretación y Traducción de la Universidad de Estocolmo en Suecia. El objetivo era establecer una infraestructura educativa sostenible para suplir las necesidades de interpretación en la sociedad de minorías lingüísticas (ML). El articulo presenta el concepto de sostenibilidad en relación a la formación universitaria en interpretación y resalta tres áreas particularmente importantes sobre este objetivo. En primer lugar, el diseño del plan educativo de ISP y la necesidad de cumplir con las necesidades cambiantes de las lenguas de trabajo. En segundo lugar, el asentamiento de una infraestructura educativa con la creación de diferentes trayectorias para una formación continua relacionada con la ISP. En tercer lugar, el establecimiento de un sistema cohesivo que enlace las actividades ligadas al programa en ISP, los cursos relacionados y los actores interesados en la sociedad a distintos niveles. El artículo finaliza con las razones del desarrollo del plan educativo y de las actividades formativas relacionadas, además, se añaden otras consideraciones a tener en cuenta.

Den här artikeln beskriver de digitala interprofessionella rollspelsövningar som har utvecklats inom utbildningen Tolkning i offentlig sektor vid Stockholms universitet och Lunds universitet. Studenterna på utbildningen genomför numera övningarna regelbundet, tillsammans med studenter från socionom-, läkar- respektive polisutbildningen. Studenter från dessa fyra utbildningar får möjlighet att i en trygg och positiv lärandemiljö genomföra tolkmedierade yrkessamtal och gemensamt reflektera kring erfarenheterna. Artikeln beskriver tolkutbildningens uppläggning och i vilka delkurser de interprofessionella rollspelsövningarna används. Dessa rollspelsövningar diskuteras från ett pedagogiskt perspektiv utifrån idén om lärande utrymmen (eng. learning spaces), men också från ett organisatoriskt perspektiv utifrån de skilda förutsättningar och behov som aktualiseras i samband med övningarna. De viktigaste framgångsfaktorer som identifierats när detta digitala övningskoncept utvecklats och etablerats är det digitala formatet, formaliseringen av detta utbildningsmoment genom att integrera det i den befintliga utbildningsstrukturen, samt skapandet av specifika lärargrupper som ansvarar för planering, anpassning och genomförande. Genom att dela erfarenheterna från denna utbildningssamverkan hoppas vi kunna inspirera fler att initiera interprofessionella utbildningsmoment.

This article describes the digital interprofessional role-play exercises that have been developed and are now regularly conducted within the Public Service Interpreting Program at Stockholm University and Lund University, together with students from three different education programs: Social work studies, medicine, and police. Students from these programs are given the opportunity to conduct interpreter- mediated professional conversations in a safe and positive learning environment and jointly reflect on their experiences. The article outlines the structure of the interpreter training and where the interprofessional role-play exercises fit into various course modules. These role-play exercises are discussed from a pedagogical perspective using the concept of learning spaces, but also from an organizational perspective, addressing the different requirements and needs that arise during the exercises. The key success factors identified in the development and establishment of this interprofessional training concept include the digital format, the formalization of this educational element by integrating it into the existing curriculum, and the creation of specific teacher groups responsible for planning, adaptation, and implementation. By sharing our experiences from this educational collaboration, we hope to inspire others to initiate interprofessional educational elements.

Utgångspunkten i den här artikeln är Ozolins (2000,2010) kartläggning och ramverk för länders sätt att möta tolkbehov, där Sverige placerar sig i skaran av länder med stort statligt engagemang.Engagemanget visar sig exempelvis genomen bejakande lagstiftning och statligt finansierade tolkutbildningar för att tillgodose behovet av tolkservice. I denna artikel beskrivs varför tolkprofessionerna har kommit olika långt, och befinner sig på olika ställen, i professionaliseringsprocessen, och att processen inte innebär en linjär utan snarare är en böljande process som påverkas av kontextuella faktorer. Ozolins ramverk används som utgångspunkt i beskrivningen av den svenska kontexten, men differentieras genom att särskilja mellan de tre vanligaste tolkprofessionerna: konferenstolkning, teckenspråkstolkning och tolkning i offentlig sektor. Tolkprofessionernas skilda historiska utvecklingsprocesser är viktiga att känna till för att förstå tolkfältet i Sverige idag. Särskiljandet av tolkprofessionerna möjliggör också en mer precis beskrivning av faktorer som påverkat och påverkar professionernas utveckling.Några faktorer av särskild vikt som dominerar den aktuella diskursen om tolkning är de nya politiska vindarna och den tekniska utvecklingen. De är exempel på faktorer, som trots den statliga involveringen i Sverige och en bejakande lagstiftning, kan bidra till att bromsa, och i vissa fall även urholka, tolkyrkenas pågående professionaliseringsprocesser.

Under 2021 fick Språkrådet i uppdrag av regeringen att utreda utvecklingen av en gemensam flerspråkig basterminologi som grund för tolkning och översättning för att förbättra kommunikationen mellan myndigheter och enskilda. Regeringsuppdraget utgick från den statliga utredningen ”Att förstå och bli förstådd” (SOU 2018:83) där bristerna på samordning och ansvar inom området flerspråkig samhällsterminologi i Sverige framhölls som en utmaning. Samverkansmodellen för en myndighetsgemensam flerspråkig samhällsterminologi som presenterades 2022 är resultatet av Språkrådets utredning. Modellen involverar en rad centrala aktörer i tolkningens och översättningens ekosystem. Den här artikeln betraktar samverkansmodellen och dess potential från ett utbildnings- och professionsperspektiv, med fokus på tolkning och översättning i offentlig sektor.

I Sverige är nyanlända elever i gymnasieåldern en särskilt utsatt grupp. De behöver på kort tid lära sig svenska från grunden samtidigt som de ska tillgodogöra sig skolämnena på svenska. Utbildningen för denna elevgrupp har dessutom brister vad gäller likvärdighet, kvalitet och ändamålsenlighet. I kapitlet beskrivs projektet Intensivsvenska (2016–2020), ett exempel på social innovation inom utbildning, som ägnat sig åt dubbelriktad och långsiktig samverkan mellan aktörer i skolan och forskare. Arbetet har resulterat i en samproducerad utbildningsmodell, med lärare och rektorer som modellens huvudanvändare och elever som modellens slutanvändare. Denna sektorsöverskridande samverkan, som lett till att nya sociala praktiker etablerats i gränslandet mellan forskning och skolpraktik, är central både i social innovation i allmänhet och för att möta de aktuella utmaningarna i utbildningssystemet i synnerhet.

Projektet Samtidig samverkan mellan forskare och lärare syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov – i det här fallet litterarisering (läsavkodning på alfabetisk och ortografisk nivå) av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Litterariseringsprocessen innefattar alla de fyra färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. För denna elevgrupp innebär uppgiften att tillägna sig det svenska språkets ljudkategorier – kognitivt, perceptuellt och artikulatoriskt – och koppla dem till det svenska skriftsystemet och dess ortografiska kategorier. Det finns en koppling mellan elevernas behärskning av det svenska ljudsystemet och deras läsning som sällan tematiseras explicit i skolan eller lärarutbildningen, och det saknas utvecklade undervisningsmetoder för att uppnå tillräcklig automatisering av läsavkodningen. I föredraget fokuserar vi dels på hur den vetenskapliga kunskapen om språkets ljudstruktur och dess relation till skriftsystemet kan organiseras till en undervisningsmetod för litterarisering, dels på hur utvecklingen av lektionsmoment och arbetsmaterial kan ske som ett samtidigt samarbete mellan lärare och forskare. Materialet består av dokumentation (klassrumsobservationer, undervisningsmaterial, protokoll) av vår samverkansprocess och det utvecklingsarbete den har fört med sig. Vi presenterar också intryck från den första delen av en interventionsstudie där undervisningsmetoder och material utprövas. Elva månader in i det tvååriga samverkansprojektet visar preliminär analys 1) att en förutsättning för deltagande i undervisningsutveckling är att skolledning ger lärarna tid och resurser, både för konkret planering och för fortbildning där det behövs, 2) att det är ett relativt stort arbete för lärarna att skifta fokus från traditionell artikulationsundervisning respektive läsundervisning till litterariseringsundervisning, 3) att eleverna snabbt anammar både koncept och upplägg. Många visar tidigt en metaförståelse för varför litterariseringsundervisningen är viktig både för uttal och läsning.

Ordkunskap är självklar del av språkförmågan. För en person som ska lära sig ett nytt språk är inlärningen av ord på det nya språket en påtaglig aktivitet. Hur ordinlärning i och genom skolundervisningen kan planeras och genomföras är möjligen inte en lika självklar eller otvetydig sak, särskilt inte när det gäller äldre elever, som nyanlända elever i gymnasieåldern. I det här kapitlet utforskar vi frågor som rör dels pedagogisk arbetsorganisering för en långsiktig och hållbar planering i arbetslaget, dels didaktiska frågor som rör själva arbetet med ordinlärningen. Vi presenterar en vetenskapligt grundad och beprövad cyklisk arbetsmodell för ordundervisning och exempel ges på tillämpning av modellen. 

The amount of qualitative research carried out with interpreters is ever increasing, whichbrings to the fore practical issues and also highlights methodological reflections. There isa great need for methodology development in this area. At the same time, the level ofknowledge about interpreting and the role of interpreters seems to be restricted beyondthe field of Interpreting Studies, and outdated assumptions sometimes stand in the wayof development. One way forward in this development is suggested to go through crossdisciplinarycollaboration.

Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.