Assessment has become an increasingly central part of teachers’ professional work, reshaping how teaching, learning, and assessment are understood in everyday school practice. This chapter explores how teachers in Sweden navigate professionalism in relation to assessment in a school system characterized by an intense focus on school results. Drawing on focus group interviews with teachers across primary, lower secondary, and upper secondary education, the study aims at exploring how teachers in Sweden understand and enact professionalism in assessment, with particular attention to how their professional judgment is negotiated within institutional conditions shaping teaching and learning.

Skolutveckling för hållbart lärande utgår från ett helhetsperspektiv på skolutveckling. Det handlar om att se till elevens hela lärande­situation där både välbefinnande och bildning står i centrum, men också om att engagera hela skolan i ett multiprofessionellt utvecklingsarbete. I boken beaktas såväl betydelsen av styrdokument, lokala förut­sättningar och en utbildning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet. Syftet är att medverka till hållbara kunskaper och människor samt bidra till en hälsofrämjande arbetsplats. Boken innehåller både teoretiska och praktiska perspektiv på skol­utveckling integrerat med ett konkret exempel från ett forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbart lärande. Den vänder sig till verksamma på alla nivåer som arbetar med skolutveckling och till rektors- och lärarutbildningen.

This article investigates the professional integration of a group of newly arrived teachers, mainly from Syria, who participated in the labour market Fast-track programme in Sweden, which aims at facilitating quicker pathways to teaching positions. Drawing on the institutional perspective, our analysis focuses on formal and informal institutional conditions that hinder or enable newly arrived teachers in their striving for legitimacy as professional teachers. Analysis of focus group interviews and observations show that despite their professional experiences there are limits to their prior professional skills and competences being recognized within the Swedish school. The main institutional challenges identified were acquiring Swedish, understanding and managing the pupil-centred curriculum and its associated communication skills and taking on the facilitator teacher role. Handling and negotiating these challenges are important for gaining recognition as professional teachers, which, it seems, influences their opportunities for employment. To afford them opportunities for professional socialization, it is important to enable them to become acquainted with, handle and negotiate institutional conditions within a new school culture. In contrast to the quick-fix view of European integration policy, our study shows that the professional integration process takes time and includes a socialization process.

The advent of globalization is one of the most transformational projects in modern society. As such, its impact has been urgently sensed in the field and the institutions of education, which are publicly recognized as the most effective instrument in nation building.

Bakgrunden till denna studie är ett regeringsbeslut att införa en rad Snabbspår för nyanlända med yrkeserfarenhet inom vissa bristyrken. I studien undersöks den professionaliseringsprocess som en grupp nyanlända lärare går igenom under tiden i Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare. Studien omfattar fokusgruppintervjuer med deltagare i Stockholm under våren 2017, lärare som undervisar i Snabbspåret och handledare på den arbetsplatsförlagda praktiken. Dessutom gjordes en enkätundersökning med deltagarna samt observationer av den arbetsplatsförlagda praktiken och av undervisningen i Snabbspåret. Studien visar att gruppen nyanlända lärare fick kunskap om den svenska skolan på flera plan. Men framför allt tycks Snabbspåret ha erbjudit dem ett första steg i processen att återgå till läraryrket i ett nytt land. Samtidigt framgår det att de nyanlända lärarna står inför flera utmaningar när de söker etablera sig som lärare i Sverige. Dessa utmaningar går dels att relatera till formella institutionella villkor, som att erhålla en lärarlegitimation och krav på kunskaper i svenska, dels till informella villkor som baseras på normer och värderingar om lärare och vad som anses utgöra lärarprofessionalism i Sverige. I studien framkommer att den process de nyanlända lärarna genomgår i mycket handlar om ett samspel mellan de reglerande strukturer de möter under tiden i Snabbspåret och deras eget förhållningssätt och agerande i detta möte.