Under 1900-talet blev konsumentprisindex (KPI) till ett allt mer oumbärligt redskap för att förstå och styra samhällsekonomin. Ändå har det aldrig varit helt givet vad detta index ska mäta, än mindre hur mätningen ska gå till i praktiken.

Inte bara varupriser förändras över tid – även varorna själva. Priset på falukorv noteras minutiöst, månad för månad. Men noteringarna säger föga om hur mycket korv man får för pengarna, om det är så att köttmassan efter hand blandas ut med potatismjöl. Att följa prisutvecklingen på kläder har visat sig utstuderat svårt när skiftande modetrender betyder att klädbutikernas utbud ständigt byts ut. När en ny typ av produkt dyker upp på marknaden är det knappast självklart om dess pris ska anses vara jämförbart med något av de priser som tidigare noterats i statistiken.

Det går helt enkelt inte att mäta inflation utan att värdera varors kvalitet. Men kvaliteten låter sig bara värderas subjektivt, med utgångspunkt i en föreställd konsument.

"Varors värde" är den första historiska studien som klarlägger hur detta ”kvalitetsproblem” har hanterats i praktiken, i arbetet med att räkna fram Sveriges KPI. Boken väcker frågor om det ekonomiska vetande som vanligen tas för givet. Alternativa sätt att värdera kvalitet skulle kunna ge radikalt annorlunda berättelser om hur levnadsstandarden har utvecklats över tid. Samtidigt kastar "Varors värde" nytt ljus på 1900-talets konsumtionskultur: en högst konkret historia om wienerbröd, nylonstrumpor och bilavgaser.

De senaste årens skenande inflation kan utan överdrift beskrivas som en av världsekonomins största kriser. Styrräntan har höjts gång på gång för att stävja inflationen och hushållen har pressats hårt av stigande priser. Inflationen drabbar lokalt och globalt, individer och samhällen. Men vet vi ens vad inflation är? Och vad innebär det egentligen att den stiger – går inflationen alls att mäta? Ekonomihistorikern Rasmus Fleischer går till botten med frågan om inflationens mätbarhet och finner ett fenomen som blir allt mer relativt ju närmre man tittar.

Ever since the music streaming service Spotify was launched in 2008, it has been referred to as a model for an ongoing transformation of the media industries. Dozens of other technology startups have promised to deliver a Spotify for books, a Spotify for movies, a Spotify for journalism or even a Spotify for art. Yet, most attempts to replicate the model has actually failed. Analyzing a large body of Swedish and US news articles from 2008-2018, this article demonstrates how the metaphor of Spotify has been filled with very different meaning. Not only has the early promises of relying on advertising to make consumption free but legal been discarded, in favor of subscription-based models. Another major trend in the development of streaming services, including Spotify, has been the shift toward curation and algorithmic recommendation systems, which has added new associations to the metaphor or a Spotify for x.

Svenske Spotify har grundlæggende ændret, hvordan mennesker over hele verden bruger og lytter til musik.Historien om Spotify fortæller historien, fra dengang stifterne Daniel Ek og Martin Lorentzon sad i bare underbukser og fandt på navnet, til det, som siden blev musik- og teknologiverdens absolutte midtpunkt. Den første version af Spotify var en slags pirattjeneste, siden har de største musikselskaber investeret milliarder i Spotify og styrer nu musikudbuddet gennem uigennemskuelige playlister. Dette er en fortælling om en virksomhed, som holder fast i en grundidé, gratis musik, men undervejs har begået fejl, brudt love, fået kritik, gået på retræte, kopieret andre, prøvet igen – og lykkedes. Trods Spotifys eventyrlige succes har virksomheden aldrig givet overskud. I stedet er stifterne blevet mere og mere afhængige af risikovillig kapital.

An innovative investigation of the inner workings of Spotify that traces the transformation of audio files into streamed experience. Spotify provides a streaming service that has been welcomed as disrupting the world of music. Yet such disruption always comes at a price. Spotify Teardown contests the tired claim that digital culture thrives on disruption. Borrowing the notion of "teardown" from reverse-engineering processes, in this book a team of five researchers have playfully disassembled Spotify's product and the way it is commonly understood. Spotify has been hailed as the solution to illicit downloading, but it began as a partly illicit enterprise that grew out of the Swedish file-sharing community. Spotify was originally praised as an innovative digital platform but increasingly resembles a media company in need of regulation, raising questions about the ways in which such cultural content as songs, books, and films are now typically made available online. Spotify Teardown combines interviews, participant observations, and other analyses of Spotify's "front end" with experimental, covert investigations of its "back end." The authors engaged in a series of interventions, which include establishing a record label for research purposes, intercepting network traffic with packet sniffers, and web-scraping corporate materials. The authors' innovative digital methods earned them a stern letter from Spotify accusing them of violating its terms of use; the company later threatened their research funding. Thus, the book itself became an intervention into the ethics and legal frameworks of corporate behavior.

Ett svenskt bolag har i grunden förändrat hur människor världen över lyssnar på musik. Att Spotify lyser som den svenska företagshimlens klaraste stjärna står bortom allt tvivel. Men Daniel Ek och Martin Lorentzons skapelse har gjort misstag och brutit mot lagen, fått kritik, backat tillbaka, tagit efter andra, försökt på nytt och lyckats. De sagolika framgångarna till trots har Spotify aldrig gjort en enda krona i vinst. I stället har bolaget ständigt behövt uppfinna sig själva på nytt för att säkra ett fortsatt inflöde av riskkapital. Den svenska enhörningen berättar om Spotifys krokiga resa till musik- och techvärldens absoluta mittpunkt.

This article discusses the political significance of the streaming music company Spotify in Sweden, taking as a case a coordinated campaign in late spring 2016, known by the hashtag #backaspotify (translated as “support Spotify!”), which was mainly played out on the social media platform Twitter. The campaign is analysed using a set of data retrieved from Twitter, examining both the content and the interactions in 1,791 messages. Results show that the main political issue concerned the lack of access to rented apartments in central Stockholm, and that the main actors in the campaign were predominantly associated with public affairs consultants and the youth wings of political parties belonging to the centre-right. The campaign, however, was very short-lived and had diminished significantly already after two days. We conclude that Spotify transcends its role as a streaming music company, and additionally can be used as a point of reference in political campaigns to promote issues that are of wider scope than the music industry alone.