This article examines how the war in Ukraine and the subsequent re-orientation of Swedish security and defense policy leading up to a NATO-application, has been discussed in Swedish public debate. We ask what work gender does in the sense-making of the war and the changes in security policy. Departing from feminist theories of security and gendered protection, the study discusses the ambiva-lent ways in which gender and the trope of Sweden as a gender equal nation is negotiated in the media (print media and television) and by policy makers. The gendered imaginaries of masculinist protection and the vulnerability of women and children legitimize violence as the most adequate way to respond to this new situation. Gender is used to depoliticize security politics and to frame militarization as unavoidable. In this context, gender equality is both seen as a value worthy of protection and as an internal threat weakening men, and inclining women to object to the military responses suggested. We argue that the production of masculinity and militarization promotes a security ideology imbued with violence, hierarchies, and control.

Women’s groups have worked diligently to place gender and women’s vulnerability on the transnational security agenda. This article departs from the idea that negotiating and codifying gender and women’s vulnerability in terms of security represent a challenge to mainstream security contexts. By contrasting the UN Security Council resolutions on women, peace and security with feminist theory, this article aims to analyze what is considered to be threatened when women’s vulnerability is negotiated. The article identifies two approaches to the gender/security nexus: gendering security, which involves introducing ideas regarding gender-sensitive policies and equal representation, and securitizing gender, which proceeds by locating rape and sexual violence in the context of war regulations. We demonstrate that, although these measures are encouraged with reference to women’s vulnerability, they serve to legitimize war and the male soldier and both approaches depoliticize gender relations.

Internationella relationer är en introduktion till genusanalytiska frågeställningar och tolkningar av den internationella ordningen. Boken belyser vikten av könskritiska perspektiv på internationella relationer och ger exempel på skilda sätt att förstå och förklara den internationella ordningens betydelser för människors liv i olika delar av världen. Här ställs frågor om hur globalisering och konflikter samspelar med föreställningar om manligt och kvinnligt. Författarna analyserar och diskuterar könskodade maktstrukturer och ojämlik resursfördelning - både lokalt och globalt. Med utgångspunkt i IR-fältets klassiska temaindelningar lyfter artiklarna fram nya perspektiv och problem, vilket vidgar och fördjupar förståelsen av fältet, såväl vetenskapligt som politiskt. Internationella relationer - könskritiska perspektiv vänder sig till studenter i internationella relationer och angränsande ämnen, men också till andra som är intresserade av könskritiska tolkningar av hur den internationella ordningen fungerar.