Pingsten 1975 hittade några skolungdomar vikingahövdingen Stavars skatt. Under lång tid hade många letat. När skatten väl kom i dagen var det lite av en slump. Fyndet blev en sensation och ledde till att järnåldersbyn Stavgard i Burs socken på sydöstra Gotland byggdes. Skatten finns idag utställd på Gotlands Museum. I spetsen för de som skapade Stavgard fanns den visionära läraren, smeden och samhällsbyggaren Harriet Löwenhielm. I boken skildras hennes liv och tankevärld och hur hon grep in i både människors och Gotlands utveckling. Boken berättar också om de som Haggan bodde ihop med i ett kollektiv vid gården Flors i Burs. De var lärare, hantverkare och kulturarbetare, engagerade i tidens freds- och kvinnorörelser. På lägerskolan Stavgard utformade de en alternativ pedagogik, som också nästlade sig in i den då nya grundskolan. De kallade det ”görandets pedagogik”. Man lär sig med händerna, sen förstår man med huvudet. Vi följer med skolbarnen till Stavgard när de gör upp eld med eldstål och allt annat som krävs för att de ska överleva ute i skogen på järnåldersvis. Stavgard var föregångaren bland fornbyar i Sverige och har idag utvecklats till ett populärt besöksmål.

This chapter documents a notable increase in wealth in two Tanzanian villages since the early 1990s. Contrary to widespread views that small-scale farming in Tanzania is relatively stagnant and unresponsive to change, farmers in the studied area have transformed their economies.  The most striking change is that most households can now support themselves on their land, and many do this on a substantially improved living standard, while twenty-five years ago half the number of families survived only with the help of underpaid day labour. Living standards were very low in the early 1990s. By 2016 many people had moved up the local ladder of progress. Our informants insisted that local initiative was ultimately responsible for the change. At the same time, it is noted that the increased wealth has come at a cost to the environment.

Leif Karlsson (1948–2009), Murarn, levde bland hantverkare, musiker, konstnärer, bönder och fiskare, sommargotlänningar och framför allt tillsammans med några som 1970-talet kallade sig Frihetens folk och som vände det etablerade ryggen. Det här är första boken om några av dem som på 1970- och -80-talen ville leva alternativa liv på Gotland. Boken porträtterar en av dem – och den värld han var del av. Den diskuterar också hur det kommer sig att det på Gotland fanns plats för en särpräglad person som Murar Karlsson och hur han blev en del av öns samtidshistoria.

De medeltida stenkyrkorna kännetecknar Gotland mer än något annat. De senaste 800 åren har de varit omistliga i socknens liv. Det är de också idag - men det är dags attt förnya deras roll i bygden. För inte kan det vara nog att fira gudstjänst för något dussin besökare då och då. Kyrkorna är mycket viktigare än så.

We studied livelihood changes and poverty dynamics over a 25-year period in two villages in central Tanzania. The villages were, from the early 1990s and 2000s, strikingly poor with between 50% and 55% of families in the poorest wealth groups. 25 years later much has changed: people have become substantially wealthier, with 64% and 71% in the middle wealth groups. The new wealth had been generated locally, from farming, particularly of sunflowers as a cash crop. This goes against a conventional view of small-scale farming in Tanzania as being stagnant or unproductive. The area of land farmed per family has increased, almost doubling in one village. People have made money, which they invest in mechanised farming, improved housing, education of their children, livestock, and consumer goods. Improved infrastructure and local entrepreneurs have played key roles in the area’s transformation. Locally identified wealth rankings showed that most villagers, those in the middle wealth groups and above, can now support themselves from their land, which is a notable change to a time when 71% and 82% in each village respectively depended on casual labour for their survival. This change has come at a cost to the environment. By 2016, the village forests have largely gone and been replaced by farms. Farmers were concerned that the climate was turning drier because of deforestation. Studying the mundane—the material used in roofs, the size of farms, and so on made it possible to trace and understand the radical transition the area has experienced.