Räcker det att vara klok, eller behöver humanister också lära sig att få saker gjorda? En studie om offentlig humaniora argumenterar för mer samverkan, praktiknära lärande och mindre avstånd mellan universitetet och samhället utanför.

This article explores how invasive alien species are imagined, represented, and regulated in contemporary Sweden, focusing on the entanglement between biological threat, cultural fear, and bureaucratic control. Drawing on ethnographic material, policy analysis, and consultation documents, it examines how plants and animals such as Japanese knotweed, giant hogweed, and the “killer slug” are framed through tropes of monstrosity in media, legislation, and public discourse. Using monster theory (Cohen 1996) and scholarship on lists and classification, the article argues that monstrosity not only shapes perceptions of invasive species but also infuses the legal and administrative systems designed to contain them. The emerging regulating complex, a network of EU and Swedish regulations, lists, and responsibilities, appears both as a tool for ecological order and as a hybrid, excessive, and unruly entity in itself. The study shows how attempts to tame ecological disorder through listing practices mirror the very qualities attributed to invasive species: hybridity, excess, and uncontrollability. The result is a perfect monster of the present environmental moment – an assemblage of biological and bureaucratic life that reflects contemporary anxieties about nature, governance, and the limits of human control.

Studenter ser generativ AI som både fusk och förutsättning, en slags ”opålitlig lärare” som både stödjer och stör lärandet. En studie visar hur ambivalens, källkritik och strategiskt användande präglar högskolestudenters möte med chattbotar.

Vad innebär det att lära sig skriva akademiskt? Är det en fråga om teknik, struktur och referenser, eller har vi att göra med något ännu mer grundläggande för byggandet av kunskap?

AI i undervisningen ökar studenters förmåga till kritiskt tänkande och erbjuder en trygg och stimulerande lärmiljö. Men det är snarare den reflekterande förmågan som utvecklas i interaktionen med AI-chatbotar, än specifik sakkunskap.

I föreställningen om monarkins magi, mening och makt möttes människor från två världar, scenens och universitetets, för att inbjuda till reflektioner om Sveriges statsskick och förmedla vetenskaplig kunskap om monarkin på ett gestaltande och lättillgängligt sätt. Vad kan vi lära av detta slags samverkan? Etnologen Mattias Frihammar gjorde en uppföljande intervju med de medverkande skådespelarna Ellen Jelinek och Tanja Lorentzon samt dramaturgen Magnus Lindman, som en utvärdering och summering av samarbetet. Intervjun genomfördes 18 mars 2024 på Södermalm i Stockholm. 

Hur skapar lärare engagemang och kunskap i miljöfrågor när utbildningssystemets ramar försvårar ett holistiskt lärande? Denna studie undersöker, med utopi som metod, hur miljöengagerade lärare navigerar ett faktabaserat och ämnesuppdelat system i strävan efter en undervisning som förenar kunskap, patos och handling.

Ger digitala tentor sämre resultat än papperstentor? Studien utmanar bilden av skärmens ”nackdel” och visar att studenter presterar lika bra – och bedömer sin insats lika träffsäkert – oavsett om tentan skrivs på papper eller skärm.