Sven Hedin var kanske den mest kände svensken under slutet av 1800-talet och 1900-talets första hälft. Han var upptäcktsresenären, den oförvägna utforskaren av Asiens öknar och natur. Han var välkänd överallt, särskilt i Tyskland. Hans bedrifter finns skildrade i egna böcker, och i de många biografier som hela tiden utgivits, och även fortsätter att ges ut. Så frågan är om det behövs ytterligare en bok om honom?

Den siste germanen tar ett nytt grepp och behandlar Sven Hedins populärkulturella, vetenskapliga och materiella avtryck, som snart 75 år efter hans död ännu lever vidare i olika former. Spåren efter honom är många. De finns i småkratern ”Hedin” på månen, i den kortvingade skalbaggen Achenium svenhedini och i glaciären Ellesmere i Kanada. Namnet lever vidare i växter, lavar och svampar och i gatunamn i Berlin. Andra föremål med hans namn har försvunnit, det finns otaliga exempel.

Berömda är också hans hemkomster från de långa resorna. Han förekommer fortfarande i tv-serier. Oavsett om han framställts som nationalhjälte eller tyskvän/nazisympatisör förblir Sven Hedin en viktig person i svensk offentlighet, konstaterar författarna.

This article takes an interest in the Royal Court’s narrative of the Swedish monarchy, and how royalty is constructed within that framework. Arguably, the organization’s social media channels are essential objects of study in order to capture the public communication and information emanating from the Royal Court. Thus, a case study of the main handle @kungahuset is carried out, with Instagram images and reels from the Jubilee Weekend in September 2023 being submitted to a detailed semiotic analysis.

The results show that the social media content creates the image of a king with strong resemblance to everyman, and of a confident monarchy that brings people together because of a shared love for Sweden. In conclusion, it is argued that the Instagram account @kungahuset is set up as a display window for the monarchy, where the semiotic links between king-monarchy-nation-people are shaped into a circle of exchangeable meanings.

This chapter adopts the perspective of those at the receiving end of royal soft power: royal subjects. While much historical research has focused on royal personages’ strategic and symbolic power demonstrations, the public reception of these communicative efforts has remained under-explored. However, newspapers and magazines provide us with the means to establish a connection with the crowd that constituted the historical public. The reign of King Oscar II of Sweden (r. 1872–1907) forms the backdrop for a case study that explores the concept of the historical public by deliberately looking away from the royals, directing its gaze towards the subjects looking at the royals, and towards the reporters looking at the subjects looking at the royals.

Intersektionalitet är ett begrepp som alltmer kommit att influera genus- och feministisk forskning under senare år. Det har dock mer sällan applicerats i mediestudier. I det följande diskuterar och operationaliserar vi intersektionella angreppssätt i relation till mediestudier. Vi utgår ifrån ett par exempelartiklar som vi inledningsvis analyserar med fokus på olika sociala kategorier såsom kön, klass, etnicitet och nationalitet, för att sedan övergå till en integrerad intersektionell analys där kategorierna ”griper in i varandra” och smälter sam- man. Utifrån dessa exempel definierar vi intersektionalitetssstudier närmare och diskuterar fördelar såväl som svårigheter med intersektionalitet som metod. För att ytterligare belysa hur intersektionella angrepssätt och mediestudier kan korsbefrukta varandra, redogör vi sedan för ett antal avgörande traditioner inom medie- och kulturforskningen och diskuterar betydelsen av hur man där förstår makt, sanningsanspråk, identitet och representation – vilka alla utgör centrala ingredienser också i intersektionella angreppssätt. Avslutningsvis argumenterar vi för en ökad användning av intersektionella perspektiv i mediestudier; för en ökad uppmärksamhet kring komplexiteten i mänskliga identiteter och (makt-)relationer i medieutbudet såväl som i samhället.