This article presents findings on students’ conceptions about the effectiveness and fairness of climate policies such as taxation, sub-sidies, regulations and bans, and how these conceptions relate tosupport of climate policies. A survey was administrated to 340 par-ticipants between 15 and 17 years old. Results show that students show strongest support for stronger regulations on business, followed by support of subsidies and taxes. Bans are supported by a minority. Conceptions about effectiveness and fairness are significantly and positively related to willingness to support policies. Concerning the relationship between conceptions of effectivenessand fairness to support taxes, subsidies and bans, correlations arestronger for the same policy instrument, e.g. conceptions of effectiveness of taxes and support for taxes. As climate change education has been reported to show a lack of focus on public sphereactions, such as climate policies, this study points to the importance of supporting student understanding of policies — how policies reduce greenhouse gas emissions — and thus to the importantrole of social science in climate change education.

Climate change is a large-scale collective action dilemma in the context of democratic societies. As large-scale collective action-problems are unlikely to be solved by voluntary cooperation, coordination by external authorities (‘third actor’) is necessary. Such coordination can be governmental policies that affect markets, consumption and production. This requires, and highlights, the importance to increase citizens’ knowledge of and support for measures such as carbon tax. In an on-going project we develop instruction that supports conceptual understanding of policies (tax, subsidies, bans), using a design-based approach with cycles of comparative interventions in year 9 and 7. The main intervention draws on conceptual change theory of understanding economic phenomena as part of a system, and visualisation activities were designed using concept maps in steps, supporting students’ inquiry on how climate policies reduce greenhouse gases. Results from cycle 1 show a significant increase in students’ understanding of tax from T1 to T3, and in cycle 2 and 3 from T1 to T2. Further, with the interest to develop policy understanding among students also in year 7, an intervention using cards with words and concept maps was conducted. The alternative intervention in each cycle was designed with teachers in social science, and do not show significant increase of policy understanding. Results from the project are important in the light of lack of studies on instruction that support students’ knowledge of economic aspects and solutions on mitigation in climate change education. 

Previous research in environmental education has called for attention to the impact of knowledge on action, where action is seen as ‘direct’ and ‘indirect’(Kollmuss & Agyeman 2002). Indirect action is for example supporting climate policies that lead to change of behaviour at a collective level. We report a studythat is part of project focusing on the impact of social science knowledge on indirect action, with the aim of investigating students’ understanding of causes toclimate change (e.g., consumption), conceptions of effectiveness of policies – tax, subsidies and regulations and bans – and if this may impact on indirect action; support for the aforementioned policies. Preliminary results show students who find policies effective, support policies, but support bans to a lesser degree thantax, subsidies and regulations. This is interesting as bans is an effective way of changing markets; reducing production of climate impacting goods andincreasing climate friendly goods and services. We also find that students believing that the cause to climate change is lack of information do not supportpolicies. Further research investigating if beliefs in policy being effective/functioning are due to education or other sources of information at anational/international level is a next step. Teachers interested in designing climate education with a focus on solutions at the societal level and policies need topay attention to students’ conceptions of anthropogenic causes as it may impact how relevant they find such a focus, and attention to students’ conceptions ofpolicy as they may differ in relation to product/service. 

Bakgrund: En central utgångspunkt i projektet är att utbildning och kunskap är viktiga för att ge unga människor hopp och möjlighet att agera samt stödja beslut av olika slag. Kunskap om hur vi kan hantera klimatförändringar behandlas inom ämnet samhällskunskap i grundskolan och rör ämnesområden som politik, ekonomi och juridik. Vi ser att det är angeläget att utveckla samhällskunskapsundervisning mot bakgrund av nästintill obefintlig forskning med fokus på politik, ekonomi och juridik och utveckling av undervisning som bidrar till elevers känsla av hopp och möjlighet att agera på olika sätt (Davies, 2006). Miljöpsykologisk och utbildningsvetenskaplig forskning visar att undervisning kan bidra till hopp och samhällsengagemang genom att visa på handlingar som man som medborgare kan göra, och, peka på lösningar som innebär att flera aktörer agerar (se t.ex. Ojala 2015). Vidare visar forskning att gymnasie- och högskolestudenters samhällsvetenskapliga kunskap påverkar deras stöd för miljöpolicys vilket tyder på att undervisning i samhällskunskap har en viktig betydelse (Harring et al., 2017; Lundholm, 2018a; Ignell et al., 2019).

Syfte: Syftet är att bidra till samhällskunskapsundervisning på två sätt; genom att utveckla och pröva undervisning rörande lösningar på klimatförändringar som stöder lärande, handling och hopp, och genom utveckling av teoretisk kunskap rörande i) påverkan av kunskap på klimatvänliga handlingar och hopp, samt ii) undervisning och begreppsbildning i samhällsvetenskapliga ämnen.

Metod: Projektets teoretiska utgångspunkter är begreppsbildning och forskning om lärande (Chi et al., 1994; Lundholm, 2018b; Davies, 2022) samt Didaktisk rekonstruktion (Duit et al., 2012), som för samman en didaktisk tradition med begreppsbildning och lärande för att utforma undervisning. VidareForskare och lärare planerar, genomför och reviderar interventioner tillsammans och utgår från principer i Design Based Research (tre cykler) och inkluderar jämförande interventioner, för-/eftertest, klassrumsobservationer samt intervjuer som följer upp eftertest. 

Resultat: Projektet påbörjades 2022 och datainsamling av elevsvar (enkäter) genomfördes under våren i åk 9 (tre skolor) och åk 1 gymnasiet (tre skolor) rörande orsaker till klimatförändringar, lösningar (bl.a. skatt, subvention och lagstiftning) samt elevers stöd för olika lösningar. Elevsvaren kommer användas för att utforma interventioner (HT22).   

Referenser: Chi, M. T., Slotta, J. D., & De Leeuw, N. (1994). From things to processes: A theory of conceptual change for learning science concepts. Learning and instruction, 4(1), 27-43.

Davies, P. (2006). Educating citizens for changing economies. Journal of CurriculumStudies, 38, 1, pp. 15–30. Davies, P. (2022). Students’ economic conceptions: theory and evidence, in F. Birke, T. Kaiser, L. Oberrauch & B. Remmele (Eds.) Economic Education as a General Education. Springer.

Duit, R., Gropengriesser, H., Kattmann, U., Komorek, M. and Parchmann, I. (2012). Themodel of educational reconstruction – a framework for improving teaching and learningscience in D. Jorde & J. Dillon (Eds.), Science Education Research and Practice in Europe:Retrospective and Prospective, 13–37. Sense Publishers, Rotterdam. Harring, N.,

Davies, P., & C. Lundholm (2017). Learning economics and attitudes to market solutions to environmental problems. Education Sciences, 7, 36.  

Ignell, C., Davies, P. & C. Lundholm (2019). A longitudinal study of upper secondary school students´ values and beliefs regarding policy responses to climate change. Environmental Education Research, 25(5), 615-631.  

Lundholm, C. (2018a). Klimatet som utmaning. Studenters lösningar på klimatproblem i ämnena ekonomi, statsvetenskap och juridik. Resultatdialog 2018. (pp. 80-83). Vetenskapsrådet.

Lundholm, C. (2018b). Conceptual change and the complexity of learning. In T. Amin & O. Levrini (Eds.). Converging Perspectives on Conceptual Change. Mapping an Emerging Paradigm in the Learning Sciences. (s. 34-42). London: Routledge

Ojala, M. (2015). Hope in the face of climate change: Associations with environmental engagement and student perceptions of teachers’ emotion communication style and future orientation. Journal of Environmental Education, 46(3), 133–148.

Medel från Rektors 5:e utlysning för kvalitetsutveckling för utbildning har använts för att genomföra en genomlysning av Stockholms universitets (SU) lärarprogram med avseende på didaktik och hållbar utveckling. Didaktik belyser undervisningens genomförande medan hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling.

Representanter från de institutioner som ansvarar för Stockholms universitets lärarprogram har samlats regelbundet under 2019-2020. Medverkande institutioner är Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) och Institutionen för språkdidaktik (ISD).

Behovet av denna genomlysning grundas i högskolelagen (1992:1434) som ålägger alla lärosäten att verka för hållbar utveckling och att högskoleförordningen tydliggör att ett examensmål för lärarexamen, oavsett lärarprogram och inriktning, är undervisning för hållbar utveckling.

Syftet med genomlysningen är att ge underlag för att utveckla kvalitén med avseende på didaktiska perspektiv på hållbar utveckling i de lärarprogram som ges på SU. Underlaget består av att i kursplaner och litteraturlistor identifiera var och i vilken utsträckning hållbar utveckling behandlas i lärarprogrammen samt identifiera möjligheter för att inkludera hållbar utveckling inom respektive lärarprogram

I föreliggande rapport presenteras resultaten från genomlysningen av respektive lärarprogram. Totalt genomlystes 289 kursplaner från 10 lärarprogram. I kursplanerna studerades kursens innehållsbeskrivning, förväntade studieresultat och kurslitteratur. Kopplingen till didaktik och hållbar utveckling uttrycks i tre nivåer: ingen, viss eller direkt koppling. Sett över samtliga innehållsbeskrivningar är fördelningen att 3% av kurserna hade direkt koppling, 12% viss koppling och 85% ingen koppling till didaktik och hållbar utveckling. Mönstret var likartat för Förväntade studieresultat och Kurslitteratur (se Tabell 1). Resultatet visar att det finns ett stort behov av att skapa gemensamma förutsättningar för en utvecklingsprocess mot en didaktik för hållbar utveckling för samtliga lärarprogram på Stockholms universitet.

I rapporten pekas på programrådens roll som central för att påskynda implementeringen av hållbar utveckling på lärarprogrammen på Stockholms universitet. Programråden har möjlighet att samordna både kurser och lärarutbildare inom och mellan lärarprogram för att säkerställa att alla lärarstudenter examineras med avseende på didaktik och hållbar utveckling.

Följaktligen befinner sig Lärarprogrammen på Stockholms universitet inför en rad didaktiska och organisatoriska utmaningar för att uppfylla delmålet i lärarexamensordningen rörande didaktik och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är interdisciplinärt och skapar därför behov av samarbete och samordning mellan institutioner. I denna samordning spelar programråden för respektive lärarprogram en central roll.

This article explores changes of environmental values and beliefs among secondary school business and economics students regarding government and market solutions to climate change. The quantitative study is longitudinal and a survey was administrated to students at two occasions including 212 participants in the first measurement. Results show a small significant increase in importance for altruistic, biospheric and egoistic value orientations at average. At an individual level, there are substantial movements over time. Nearly two-thirds of the students changed the strength of their value orientations over time. Taxes and legislation were regarded as the most effective solutions to climate change, however there was a decrease in seeing market prices as important mechanisms for change. Analysis suggested no direct relationship between change in environmental value orientation and change in norms. However indirect associations were mediated by changing beliefs in the efficacy of education and information and the efficacy of tax policies. For example, students who became more egoistic and more convinced about the efficacy of tax were less likely than others to be willing to take personal actions.

This study focuses on epistemic beliefs in relation to actions to mitigate climate change, and we investigate students’ beliefs and their support for societal actions and personal norms that direct individuals’ pro-environmental behaviour. Students’ conceptions of science - epistemic beliefs - concerns the way they regard scientific knowledge as fixed and certain, or evolving and uncertain. The study used a pen and pencil measurement distributed to the same students at two occasions, the first year’s (T1) measurement included 212 students in business and economics education, aged 17, and this was repeated a year later, in their final year. Changes are analysed through paired sample t-test, and partial correlation analyses were used to explore relations. Results show a weak and positive relation between the belief in certainty of knowledge and a norm of supporting taxes for solving climate change. At T2, a weak and negative relation was shown between recognising ‘science as having one clear-cut answer’ and ascribing solutions to climate change to both business and government. The results could suggest that a view of science as certain can influence the willingness to pay and contribute to solutions, and not ascribing government a responsibility. This however seems contradictory, as government are the initiators of policies such as CO2 taxes. Further research is needed to explain how epistemic beliefs can impact on norms for actions.