Open this publication in new window or tab >>Show others...
2022 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]
Teckenspråkslexikon och -korpusar som flerspråkiga resurser har olika användningsområden, t.ex. andraspråksinlärning (Leeson et al., 2019) och framtida automatisk översättning (Kopf et al., 2021). Svenskt teckenspråkslexikon (Björkstrand, 2008), tillgängligt online sedan 2008, är välbesökt. Föregångarna var Teckenspråk (Österberg, 1916) och Svenskt Teckenspråkslexikon (1997), båda i bokform. I denna artikel presenterar vi följande: a) konstruktion av teckenspråkslexikon, där tekniska lösningar krävs för inspelningar, elicitering och insamling av tecken (Riemer Kankkonen et al., 2018), teckenbeskrivning för bl.a. handform och rörelseriktning, sökfunktioner, publicering i olika applikationer, samt samverkan mellan lexikon och korpus; och b) lexikografiska frågeställningar som lemma, fonologiska varianter, sammansättningar och munrörelser.
Databasen för Svenskt teckenspråkslexikon består av över 23000 tecken varav 19700 är publicerade. Översättning av tecken till svenska tjänar som grund för s.k. teckenposter, vilket dock inte innebär att varje tecken har en motsvarighet i svenskan. De flesta teckenposter innehåller teckendemonstration, användningsexempel, fotoillustration och teckentranskription baserad på Bergman och Björkstrands (2015) transkriptionssymboler. Vidare har etymologisk beskrivning nyligen lagts till. I lexikonet har sökvägar skapats för att kunna söka på svenska ord, översättning, andra betydelser, alternativa tecken, handform, ämnesområde, m.m. Samverkan mellan lexikon och korpus har resulterat i web-applikationen STS-korpus (Öqvist et al., 2020) och ett nytt korpus- och forskningsbaserat lexikon, STS-signbank, som fortfarande är under konstruktion.
Lexikografiska frågor är väsentliga i utvecklingsarbetet. Ett par exempel på dessa frågor är vilka tecken som är “tillåtna” i lexikonet, hur definiera vad som är ett lexikalt tecken, s.k. kärntecken, och vad som är lemma, d.v.s. grundformen av ett ord/uttryck. Val utifrån manuella komponenter möjliggör sökning baserad på teckenform, medan val av teckenbegrepp utifrån begreppsmässiga, semantiska grunder är inte kopplade till det manuella lemmat (Fenlon et al., 2015; McKee & Vale, 2017; Schermer, 2006). Ytterligare exempel på det utvecklingsarbete som nu pågår är införlivandet av sammansättningar, lexikaliserade avbildande tecken och bokstaveringar i lexikonets befintliga struktur.
Keywords
teckenspråkslexikon, bimodalt-tvåspråkigt lexikon svenskt teckenspråk-svenska, rörliga bilder, samverkan mellan lexikon och korpus, svenskt teckenspråk
National Category
General Language Studies and Linguistics
Research subject
Sign Language
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-211388 (URN)
Conference
16:e konferensen om lexikografi i Norden, Lund, Sverige, april 27-29, 2022
2022-11-202022-11-202022-11-23Bibliographically approved