I artikeln undersöks fyra djupintervjuer genom analyser av innehållsteman, läsarter (Mehrstam, 2009; Tengberg, 2011; Visén, 2021) och textrörlighet (Liberg et al., 2012). Syftet är att ge en fördjupad förståelse av vilken roll den läsfrämjande satsningen Letterbox Club innehållande gåvopaket med böcker och spel upplevs ha i mottagande familjer utifrån vårdnadshavares uppfattningar. I artikeln fokuseras det på hur och i vilka sammanhang bok- och spelpaketen används, samt paketens roll vad gäller hur barnens läsande stöttas. Studien utgår från ett socialt perspektiv där läsande ses som situerat (Barton et al., 2000). Resultatet visar att bok- och spelpaketen formar lärande och identitetsstärkande läspraktiker. Läsartsanalyserna visar att olika syften med läsandet förekommer, såsom handlingsorienterad, subjektsorienterad och teknisk-analytisk läsart samt läsa för att lära och läsa för att lära att göra. Dynamisk textrörlighet av flera typer beskrivs vilket kan stötta barnens läsutveckling.

The article investigates four interviews through thematic analyses, analyses of reading types (Mehrstam, 2009; Tengberg, 2011; Visén, 2021), and text-movability (Liberg et al., 2012). The aim is to give understanding of the role of a family-literacy project through perceptions of legal guardians. The foci in the article are how, and in which contexts, Letterbox Club book and game-parcels are used and the role of the book and game-parcels regarding the children’s reading development. The study’s perspective on literacy is social, and reading is therefore considered as a situated practice (Barton et al., 2000). The result shows reading practices for learning and identity formation. The reading types found are plot oriented, subjectivity oriented, technical-analytical, reading to learn, and reading to learn to do. A dynamic text-movability is found which can support the children’s reading development.

This chapter centers around creative multimodal learning in relation to the reading of literature. Through a focus on the ‘reading of “things”—artifacts, objects, texts’ (Johnson & Enriquez, 2016: 273), the chapter highlights the interplay between text, learning and ‘the sensual, affective, materiality of bodies’ (Hughes, 2016: 124; cf. Vasudevan, 2010). Building on a phenomenological approach to the embodied dimensions of literacy in time and place, we also acknowledge how expressions of individuals as literate beings are contingent upon personal histories as well as institutional norms (Enriquez, 2016: 51). More specifically, the chapter draws on a collaborative drama-based literary project in a linguistically diverse secondary classroom in Sweden. Within the frame of such a drama-based ‘embodied pedagogy’ (Rothwell, 2011: 582), the reading of a detective novel was embedded in a range of creative multimodal learning activities comprising corporeal engagement through ‘material-discursive’ and ‘emotive’ meaning-making (see Johnson & Kontovourki, 2016: 5). The project was introduced by the authors, and one teacher, Nicole, invited us to work collaboratively in her class. The aim was to investigate and discuss student expressions of literary engagement within the drama-based frame and the possible significance of observed embodied engagement for pedagogical approaches to literature. In this chapter, we focus specifically on three of the students: Nura, Omar and Mustafa (pseudonyms).

Boken ger kunskap, stöd och inspiration att arbeta med estetiska lärprocesser, och den bidrar i förlängningen till att realisera flera av styrdokumentens skrivningar. I estetiska lärprocesser får elever möjlighet att pröva och omsätta idéer i handling; ett skapande och undersökande arbetssätt som stimulerar elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Arbetsformerna erbjuder också rika möjligheter att kommunicera och är därtill demokratiska och ämnesövergripande, vilket skapar delaktighet, sammanhang och överblick. Stärk pedagogiken med estetiken erbjuder en gedigen teoretisk grund för den som vill arbeta med estetiska läroprocesser. Boken diskuterar även olika estetiska uttryck såsom drama, muntligt berättande och bild. Dessa uttrycksformer används för att bygga praktiska teman i form av tre ämnesövergripande undervisningsförlopp: Sägner och sagor, skräck och fasor, Hållbar utveckling och Makt, maktkamp och uppror. Boken vänder sig till lärarutbildare, verksam lärare, lärarstudent eller till exempel pedagog inom kulturskolan.

Uppdrag literacy definierar paraplybegreppet literacy och visar hur undervisningen kan formas så att eleverna blir aktiva deltagare i förhållande till de textvärldar de möter. Författarna bidrar med verktyg för att omsätta teoretiska perspektiv till pedagogisk handling och visar hur du som lärare tillsammans med dina elever kan skapa en miljö där eleverna utvecklar tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan och därmed vågar använda språket som verktyg för tanke och lärande.

Då individuella datorer delas ut till elever för att användas för skrivande och lärande i allmänhet brukar man tala om ”en-till-en”-projekt: en dator per elev. I den här artikeln diskuterar författarna hur ett ekologiskt perspektiv på bärbara datorer i relation till fysiska och virtuella platser (t.ex. bloggar eller andra webbsidor) kan ge sätt att tänka kring textskapande och lärande i ”en-till-en”-miljöer. Resonemangen illustreras med exempel från elever från två svenska högstadieskolor i en kommun i Stockholmsområdet. Artikeln lyfter fram den skrivpedagogiska potential som datorn har när det gäller gränsöverskridande textskapande.