The “messiness” of the classroom, or the formal educational setting, makes it hard for teachers and teacher-students to navigate. Here, the long tradition of classroom observation has been used as support for reflection by, e.g., teachers and teacher- students. The value of this special form of peer-supported learning and reflection lies in, e.g., understanding the complexities of classroom interactions or teacher evaluation and professional growth. In this article, we will discuss how automated visualisations of classroom activities can be used for in-depth, collegial, and less intrusive observations. The study is based on empirical studies (November 2020–January 2024), including 24 teachers using digital technology for registering, documenting, and visualising (RDV technology), e.g., teachers’ movements or pupils’ eye movements.

De senaste kursplanerna i bild i Lgr11 och Lgr22 betonar ämnets betydelse för elevernas deltagande i samhället och den roll bilder spelar i vardagen. Förändringen i kursplanen gör bildämnet till ett mer samhällsorienterat kommunikationsämne, från att tidigare varit konstbetonat. Men forskning visar att det finns en skillnad mellan lärarnas intentioner och elevernas förståelse av bildundervisning.

I bildundervisning skapas möjlighet att genom visuell kommunikation att arbeta utifrån elevernas egna synpunkter och med områden som de vill kommunicera. Men hur ges möjlighet att utvecklas och konstruera kunskap genom hur andra förstår och uppfattar elevernas gestaltningar? Med utgångspunkt i Michail Bakhtins tankar om hur kunskap konstrueras, belyses vikten av planerade didaktiska aktiviteter för respons, för att möjliggöra att kunskap genereras i en skapande och omskapande process. I artikeln belyses också vikten av att använda begrepp förökad förståelse. Utgångspunkten är att kunskap och förståelse konstrueras i samspel med andra.

När elever i grundskolan arbetar med estetiska gestaltningar och digitala tekniker i bildundervisningen skapas särskilda förutsättningar för det pedagogiska upplägget. Hur ser det pedgogiska upplägget ut? Vilka förskjutningar görs och på vad ligger fokus iundervisningen? Genom exempel visas hur förskjutningar görs och fokus förflyttas i undervisningen till viss del på grund av den teknik som används. I kapitlet visas hur lärarna och eleverna genom det pedagogiska upplägget inledningsvis behandlar det estetiska och visuella men hur sedan en förskjutning sker ifrån visuella mot att mer handla om hur uppgiften kan lösas ur ett teknisktperspektiv. Som metodologiska och teoretiska utgångspunkteranvänds Lee S. Shulmans modell PCK, Pedagogical Content Knowledge för tematiseringen av materialet och diskursanalys med hjälp av bland annat socialkonstruktionisten John Shotters begrepp joint action (Potter, 2010, s. 670; Shotter, 1995; 1992; 2011). Materialet är hämtat från min avhandling som behandlar hur tre bildlärare i grundskolan inter agerade med eleverna i bildarbete med digitala tekniker (Björck, 2014).

Under 2015 och vårterminen 2016 genomfördes ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan mig som forskare och en bildlärare med målet att designa, genomföra och utvärdera undervisning med digitalt arbete.

Syftet med denna pilotstudie var att designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används i bildundervisning. I mitt tidigare avhandlingsprojekt ”Klicka där!” undersökte jag hur bildlärare interagerar med elever i arbete med digital teknik i bildundervisning och på vad fokus i undervisningen hamnar (Björck, 2014). I denna studie var jag intresserad av att i samarbete med läraren designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används för att kunna studera processen från start till avslut. Tillsammans med bildläraren designades därför en lektionssekvens om 10 lektioner som genomfördes under 5 veckor i en klass i årskurs 8. Det främsta syftet för bildläraren var att få digital teknik mer inbäddat i bildundervisningen och att låta eleverna själva välja på vilket sätt och i viket digitalt medium de ville arbeta (Marner & Örtegren, 2013; Örtegren, 2013). Dessa lektioner genomfördes av läraren med mig närvarande som observerande forskare. Med inspiration från Learning study och variationsteori utvärderades och justerades undervisningen för att sedan genomföras med en ny klass (Marton, 2005). Under projektet genomförde jag kontinuerligt samtal med läraren. Dessutom genomfördes intervjuer med läraren och olika elevgrupper.

Studien har gett större förståelse kring viktiga aspekter för att få till stånd en tydlig undervisning samt hur undervisning med digitala tekniker kan organiseras genomföras.

Hur kan digitalt arbete bli mer inbäddat i blindundervisningen?

Det var det vi frågade oss när vi inledde vårt samarbete att utforska hur undervisningen didaktiskt kan designas så att digital teknik blir ett naturligt redskap i bildundervisning. Syftet för samarbetet kom att få två spår. Det främsta syftet för bildläraren var att få digital teknik mer inbäddat i bildundervisningen. Syftet för forskaren var att i samarbete med läraren designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används. Med inspiration från learning study och Ference Martons variationsteori designade vi en lektionssekvens om 10 lektioner som genomfördes under 5 veckor i en klass i årskurs 8. Uppgiften som eleverna fick var att arbeta med temat studieteknik där de skulle göra någon form av digitalt arbete kring för att förtydliga just hur studieteknik kunde användas på ett specifikt sätt. Syftet var att kunna visa arbetet för yngre elever så att de skulle förstå hur studieteknik kan hjälpa dem i studierna. Lektionssekvens som designades kring detta genomfördes, utvärderades och bearbetades för att nästa termin genomföras i en ny klass. I denna presentation redogör vi för vårt projekt och de erfarenheter som vi fick genom vårt samarbete.

En estetisk lärprocess kan beskrivas som en skapande process där vi använder olika sätt och modaliteter för att uttrycka oss. I en estetisk lärprocess kan lärare och elever mötas med olika utgångspunkt och arbeta undersökande så att olika vägar kan tas och olika åsikter komma fram. Under en estetisk process reflekteras, omvärderas och omarbetas. Därför är interaktion och respons från andra viktigt för att få syn på möjliga vägar i den skapande processen och för att synliggöra olika förståelse.

I min avhandling ”Klicka där!” har jag undersökt hur några bildlärare lägger upp och genomför sin undervisning när eleverna arbetar digitalt. I studien har jag använt den ryske språkteoretikern Michail Bakhtins tankar om dialogism i vilket lärandet ses som en dialog, där lärare och elever tillsammans skapar förståelse.  Ett resultat av undersökningen visar att i den skapande process som sker digitalt ges lite utrymme för respons från andra. När olika uttryck snabbt kan provas i datorn förloras många tillfällen till gemensam reflektion om till exempel vilket bildutsnitt eller vika bildtecken som fungerar bäst för det eleven vill kommunicera. Eftersom läraren blir upptagen med att hjälpa de elever som först måste erövra tekniken blir de vana elevernas process relativt ouppmärksammade av läraren.  

Det är därför av vikt att läraren didaktiskt planerar in aktiviteter som ger möjlighet för eleven att presentera sina intentioner och sin process och som ger möjlighet att reflektera och omvärdera utifrån dialog med andra.

The aim of this thesis is to study the teacher’s role when pupils are using computers to create their art work. Working with computers raises new questions for teachers and pupils. Working with digital technology requires teachers to develop new pedagogical, educational and classroom-oriented strategies. The aim of the study is therefore to investigate these strategies and what kinds of challenges and questions arise from them. I investigate how teachers at the senior level of compulsory school conduct education and learning in teaching situations when digital visual work is in focus. 

The theory I use is Discourse Psychology combined with Bakhtin’s theory of dialogue and learning.  The Discourse Psychology approach stresses context and the idea that people construct knowledge of the world in dialogue with others. The concept of interaction is used in the study and includes how teacher and pupil interact with the use of verbal language and gestures, where the computer also can be an actor.

The method consists of interviews and observation, documentation using a small video camera attached to the teacher as well as by taking notes in the classroom.

When digital technology is a part of education, teachers need to have good understanding not only of handling the technology but also deciding in what way they would like to use and work with computers in education. The research contributes to an understanding of art education with computers and the conditions in school when working with digital technology.

Hur arbetar bildlärare när eleverna använder datorn för sitt skapande?

I dagens samhälle behöver vi arbeta aktivt med att lära barn och unga hur vi kan kommunicera med bilder, filmer mm. Vi behöver arbeta med att ge barn och unga förutsättningar för att tolka och förstå den värld de möter varje dag bland annat via digitala medier. Bildämnets roll i skolan är bland annat att arbeta med detta. När bildundervisning bedrivs med hjälp av digitala tekniker som t.ex. en dator ges möjlighet att arbeta med nya områdena. Den stora tillgången till bilder från nätet ger en annan möjlighet att använda och kombinera bilder och texter som man själv inte åstadkommit från grunden och därmed skapa något eget. Med datorn kan man också kombinera multimodala uttrycksformer så som bild, text och ljud. Detta skapar nya möjligheter att i undervisning arbeta med vad visuella uttryck gör och hur de skapar mening, förutom att också lära sig tekniker för detta.

Dessa nya vägar till visuella uttryck skapar också nya förutsättningar för lärarens arbete. Det finns ett behov av att få kunskap kring hur vi som lärare kan arbeta med multimodala uttryck, arbetsformer och uppgifter med eleverna. Mitt forskningsfokus ligger därför främst på bildpedagogens roll i arbete med digitala tekniker. Det jag undersöker är hur bildläraren lägger upp sin undervisning, kommunicerar och interagerar med eleverna i olika situationer när eleverna arbetar vid datorn. Vilka utmaningar och frågor ställs läraren inför? Hur arbetar läraren för att förmå eleverna att använda tekniken och de möjligheter som den ger för att arbeta med bildämnets innehåll? Genom att belysa olika delar i bildlärarens arbete under lektioner där eleverna arbetar vid en dator, hoppas jag kunna få kunskap om och ge en ökad förståelse för den komplexa kunskap bildläraren behöver i sin utövning.

In Swedish compulsory school the subject Art contains all sorts of visual culture and therefore also work with digital techniques. It offers the opportunity to find new ways to work with pupils and to use new techniques to develop education in visual culture. The Digital media gives other possibilities for pupils to use pictures from the Internet and convert them to something of their own, and gives the opportunity to create artifacts pupils cannot create with traditional methods. Do the medium also invite new ways to work in schools?

In my research I study the teachers’ roles when the pupils are using a computer to create their art work, presentations, films etc. Work with computers raises new questions for teachers and pupils to deal with. I study what kind of problems/questions they have to tackle in lessons, and what strategies they use. I also hope to find out in what way teacher design lessons, to make pupils understand the impact of images and to develop the pupils´ own creativity and understanding of the visual culture we live in today. To find this out, I study in what way teachers interact with their pupils to stimulate them to develop their visual/media literacy. My approach is ethnological, and the method consists of interviews and observations using a small video camera placed on the teacher and also by taking notes in the classroom.