Control over borders and access to the common market were key issues in the Brexit negotiations concerning the UK's future relationship with the European Union (EU). The parties have expressed strong political commitments regarding both issues. We explore a sequential model, which allows us to analyze the effects of these commitments. It is assumed that the UK controls labor mobility, and that the EU can constrain trade to dissuade future secession, or to punish the UK. We find that the EU has an incentive to claim trade and mobility to be inseparable freedoms whether that reflects its true preferences or not. Our model also implies that both parties are better off if the UK commits to a mobility policy first. Moreover, UK contributions to the EU budget can substitute for trade restriction and allow for a more efficient outcome. Finally, while the EU lacks bargaining power without a readiness to impose trade restrictions, a stronger will to punish the UK does not affect mobility but harms trade. Hence, fueling resentment about Brexit does not benefit the EU.

Digitaliseringen har medfört stark marknadskoncentration, nya flaskhalsar och inlåsningseffekter där intäkter och marknadsmakt koncentreras till ett fåtal plattformar. I rapporten analyserar och diskuterar forskarna de lagförslag som bereds i Bryssel och Washington D.C. för att hantera detta, rättsprocesserna som pågår mot tech-jättarna på båda sidor om Atlanten och förutsättningarna för svenska företag att hävda sig i den globala konkurrensen.

»Vägen ut till globala marknader går ofta via digitala plattformar såsom Alibaba, Amazon, Facebook och Google. Risken finns att det inflytande och den kontroll som dessa företag får på marknaderna används för att begränsa och snedvrida konkurrensen«, säger Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i SNS Konjunkturråd.

Inom EU diskuteras för närvarande kommissionens förslag till ny konkurrensreglering, rättsakten om digitala marknader (Digital Markets Act). Om den går igenom kommer stora plattformar, så kallade grindvakter, åläggas kraftiga begränsningar i sitt agerande när det gäller att gynna sina egna tjänster på den dominerande plattformen. Den innebär också långtgående skyldigheter att dela med sig av data till kommersiella användare av deras plattformar.

»Sverige bör stödja den plattformsreglering som nu tas fram inom EU. Det är viktigt att svenska företag får bättre tillgång till de data som de bidrar till att generera på plattformarna«, säger Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Forskarna lyfter också att förvärvskontrollen, som syftar till att hindra att konkurrensen begränsas genom uppköp av konkurrenter och potentiella utmanare, inte har varit tillräckligt aktiv på det digitala området. Mängder av förvärv har kunnat genomföras utan att myndigheter har ingripit. Det mest kända fallet är Facebooks förvärv av Instagram som inte kontrollerades i EU.

Should organizers of events share the associated costs of maintaining public order? We address this question by using unique data from the Swedish soccer league where co-payment for police were introduced for some clubs only. The difference-in-differences analysis shows that co-payments increased private guards by 40% and suggests a reduction of unruly behavior by 20%. The results are consistent with our model, where co-payments alleviate under-provision in efforts by organizers to combat problems such as hooliganism due to externalities and free-riding on police services. The model also sheds light on the critique that co-payments could lead financially constrained organizers to provide less security.

The authors analyzed the implications of targeted advertising on the equilibrium level of channel profile differentiation (e.g., in terms of political positioning), in free-to-air broadcasting industries. When consumers have no preferences over program content (e.g., entertainment vs. news) standard Hotelling type results apply. Market forces minimize differentiation while the optimal degree is at an intermediate level. As preferences over program content get somewhat stronger, the difference between optimal and market outcomes is initially reduced. However, when preferences over program content get more pronounced, minimal differentiation suddenly becomes optimal while market forces lead to excessive differentiation. Hence, policies aimed at increasing diversity are beneficial only when viewers care little about differences in program content.

The paper analyses the interaction between economic incentives and work norms in the context of social insurance. If the work norm is endogenous in the sense that it is weaker when the population share of beneficiaries is higher, then voters will choose less generous benefits than otherwise. We also discuss welfare‐state dynamics when there is a time lag in the adjustment of the norm in response to changes in this population share, and show how a temporary shift in the unemployment rate may cause persistence in the number of beneficiaries.