Serious concerns have been raised in recent years regarding companies’ inability to recognise diverse customer needs during the development of new services and products. This chapter discusses how implicit and often unreflected social norms about technology users and usage can be addressed in technology user analysis. Based on the findings from a two-year research project with a truck company (Trucks4all), a methodology for increasing norm-reflexivity in technology innovation is introduced. The chapter outlines the interactive process and application of the methodology, and discuss the outcomes, limitations and potentials. Founded on feminist new-institutional theory, gender and technology studies and interactive research methodologies, the chapter contributes with insights on the significance of enhancing norm-awareness to deepen the analysis and understanding of user experiences. It is argued that a so-called norm-critical approach in innovation processes of large corporations, apart from generating new knowledge and inspire technology innovations that challenge existing gendered norms, also impact the wider entrepreneurial ecosystem.

This article is based on an empirical case study with an interactive research approach focusing on gendered norms in a Swedish truck Company. It discusses the combined value of using the metaphor of a firewall for (1) analysing how organizational constraining gendered norms are done in everyday organizational life, and (2) as a practical tool to facilitate the processes aimed at improving norm awareness. The metaphor embodies an understanding that makes it possible to visualize relational ongoing organizational processes and power dimensions. In addition, the firewall is useful for emphasizing variations and complexity. Variations and dynamics are manifested in the ways that employees need to fulfil varying “codes” in order to be accepted. The possession of certain codes (norms) that are required to pass through the first layer of the firewall (employment), and give access to some networks, does not automatically ensure acceptance and integration into more influential networks (referred to as the informal and inner layers of the firewall). The results furthermore show that the firewall metaphor is fruitful when facilitating reflection processes amongst employees to improve norm awareness and to discuss strategies for change. The conclusion is that the firewall metaphor facilitates an analysis of the relational and complex doing of constraining norms, and that it also can be used to initiate change.

Abduktion beskriver Peirce som en process som uppstår då forskaren möter något som förbryllar i ett empiriskt material och som efter viss tankemöda bidrar till att nya idéer uppkommer som går att undersöka vidare. Trots Peirces omfattande publikationer som behandlar denna process är han ytterst sparsam kring att ge metodologiska råd hur förflyttningen från något som förbryllar till nya insikter går till. Peirces begrepp habituation kan ge en viss vägledning, vilket enligt Peirce avser att forskaren behöver ha en beredskap att tänka på nya sätt, det vill säga en förmåga att ständigt lära för att kunna utveckla nya tankemönster där inspiration kan erhållas från en variation av material och personer. I denna artikel presenteras perspektivskifte som en metod vilken kan hjälpa forskaren med förflyttningen från begränsande till nya tankemönster. Metoden innebär initialt att forskaren stannar upp vid utsagorna och reflekterar över det egna perspektivet, egentligen de egna tankemönstren formade utav tidigare erfarenheter. Den egna förståelsen ställs sedan i förhållande till det perspektiv från vilket intervjupersonen talar, vilket även det är format utav tidigare erfarenheter. Tillämpandet av metoden illusteraras utifrån ett etnografiskt intervjumaterial med äldre manliga närpoliser som berättar om den nya organisatoriska praktik som uppstod i och med närpolisreformen.

I den här artikeln presenterar vi hur ansatsen aktionsorienterad genusforskning kan användas vid ett förändringsarbete för att åstadkomma en genusmedveten akademi. Ansatsen har tidigare utvecklats inom flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt såväl inom näringsliv som offentliga organisationer. Artikeln visar hur ansatsen även kan tillämpas inom akademin. Aktionsorienterad genusforskning har en förankring dels i den genusvetenskapliga forskningen som studerar hur genus görs i organisationer, dels i den pedagogiska teoribildningens aktionsorienterade gren som arbetar med lärande i och utveckling av organisationer. Metodologin för förändringsarbetet utmärks av att arbeta med gruppen som metod och då framför allt med en grupp av chefer; kvinnor och män med formell makt i organisationen. Ytterligare karaktäriseras ansatsen av två modeller som även de har en förankring i genus- respektive aktionsforskning. Ansatsens förändringsmodell består av tre processer: framkallning, mobilisering och förändring (Amundsdotter 2009). De deltagande cheferna arbetar initialt med att framkalla, d v s synliggöra genusordningen. Därefter påbörjas en mobilisering för förändring genom utarbetande av strategier. Strategierna omsätts efterhand i konkreta förändringsarbeten på den egna arbetsplatsen. Den genusteoretiskt förankrade modellen som ingår i ansatsen har hämtat inspiration från Acker (1992) och består av fyra processer: struktur, symboler och föreställningar, interaktion samt personligt identitetsarbete. Denna senare modell har tillämpats i de lärande- och förändringsprocesser som organiseras, så att det går att fokusera på såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av hur genus görs.

Syftet med denna artikel är att presentera ansatsens teoretiska och metodologiska grunder samt att visa hur ansatsen tillämpats inom akademien. Därutöver beskrivs vilka resultat som framkommit vid två svenska universitet med ambitionen att åstadkomma en genusmedveten akademi.