För barn och elever innebär sång oftast flera fördelar som välmående, inkludering och språkinlärning. Förskollärare och lärare står dock inför utmaningar för att kunna skapa varierade och meningsfulla sångaktiviteter i förskolan och skolan. Forskning visar att de bland annat behöver ha mer kunskap om rösten, utvecklad sångförmåga samt didaktisk medvetenhet kring val av sånger.

The focus of this article is on the social and personal development of children. The essay's point of departure is a specific idea about holistic personal development in the classroom with reference to the philosopher Michel Serres. A historical perspective will be added by the concept of the bildungsreise (in French, Le Grand Tour; in English, educational or cultural journey). This perspective allows us to raise the question of how the idea of increasing self-awareness, coping with life challenges, and the tuning of long-standing aspirations through an educational journey can be related to the concepts of bildung (German) and bildning (Swedish). To understand bildning, a girl's survival in a wide, mystical forest in Astrid Lind-gren's novel Ronia, the Robber's Daughter will be sketched as an example of a bildningsresa. A bildningsresa differs somewhat from a bildungsreise. We subsume bildungsreise and bildningsresa under the concept of the educational journey, with the awareness that this term has its own history that we cannot thematize. Modelling the idea of bildung and bildning within the glocalized world, the idea of an educational journey will be connected to personality development in the classroom, seen in Serres's terms.

In this chapter I would like to present the learning outcome of interdisciplinary working in the teacher education together with a colleague at the Department of Humanities and Social Sciences Education, Stockholm University. I will also refer to my music students’ visions in their essays titled “The School I Dream Of”. First and foremost, they stress the importance of listening to the children and their interests. They dream of creating holistic learning in interdisciplinary settings with multimodal activities in school where all children are included and participate with joy. In this text I will present and discuss possibilities and obstacles that arise from interdisciplinary working in teacher education with multimodal projects. The chapter will address the following questions:

• What can be learned from working with multimodal projects in teacher education?

• How can teacher educators support students in their vision of school as a possible arena for interdisciplinary working?

The aim of this paper is to present the outcome of working transdisciplinarywith a collegue at ”The Department of Humanities and Social Sciences Education” at Stockholm University.This paper will adress the possiblilities and obstacles that arise working in multimodal projects in the teacher education.

In our department we meet teacher students from the Teacher Education Programme for Primary School, Specialising in School-Age Education and Care, 180 credits. When the students aply to the program they choose one subject Art in School, Music or Sports. As professionals the teacher students will teach their choosen subject in school, and facilitate childrens playing in afterscool activities. As lecturers at the programmewe have to find ways of teaching that suites both these settings.

We have been using the method Scolarship of Teacher Education (SoTE), an experience-based learning where learning takes place through exploratory and reflective activities (Kreber, 2002). We constructed authentical and multimodal studentprojects with the goal to inspire the students to use these methods in school, at the same time we became teacher models for transdisciplinary work in teacher education (Loughran, 2006). We have been using students, colleagues, and our own experiences and critical eyes, as well as previous research form the theoretical framework (Handal, 1999; Schulman, 1986).

We have also been inspired by the project ISAMCE where teacher trainers implement intensive courses for teacher students. The aim of the projects is to learn Innovative and Sustainable Esthetic Methods for Citizenship Education: Nordic and Baltic perspectives. Many of our students applied to this specific teacher education because they believe in creating transdisciplinary and multimodal learning environments for children, in written reflections on their future proffesion they say, that is the school of their dreams.

I detta kapitel belyses de estetiska ämnens didaktik och estetiska lärprocesser. Former för estetisk verksamhet på Stockholms universitets lärarutbildning problematiseras. En vision om en öppen estetisk verkstad som kan erbjuda en plats för undersökande och utvecklande arbete med estetiska lärprocesser beskrivs. Med hjälp av en enkätundersökning som genomfördes våren 2014 kommer jag att lyfta fram studenternas uttalade behov av en utbyggd estetisk verksamhet inom lärarutbildningen. Kapitlet avslutas med en diskussion kring vad som kan hindra universitetslärares användande av estetiska lärprocesser samt vilka ramar vi estetlärare i nuläget kan påverka på Stockholms universitet.

Till grund för rundabordssamtalet ligger en presentation av ett FoU projektgenomfört 2014 - 2016 inom dåvarande CeHum, senare HSD. Projektets målsättning var att undersöka behovet av utvecklad estetisk verksamhet till stöd för studenter och lärare på de olika lärarprogrammen inom SU. Fanns det ett intresse för en öppen estetisk verkstad som skulle kunna erbjuda handledning i estetiska läroprocesser, fristående kurser, workshops, och ge möjlighet till individuellt estetiskt arbete?

En enkätundersökning genomfördes bland de studenter som hade olika typer av estetiska kurser, och resultatet visade att deras intresse var stort för en öppen estetisk verkstadsmiljö, men också för ett bredare kursutbud av fristående kurser. I en uppföljande studie intervjuades lärare från olika program för att komplettera studenternas enkätsvar. Intervjustudien synliggjorde lärarnas behov av en estetisk resurs och former för den, samt deras syn på ramfaktorer för estetiska läroprocesser inom SU. De hinder som nämns är brist på material och anpassade lokaler, men lärarna i studien uttrycker också en frustration kring begränsande kursekonomi. De önskar fler möjligheter till kollegiala möten för konkret kursutveckling och flera av dem ser en öppen verkstadsmiljö som en möjlig koordinator för en estetisk högskolepedagogisk utveckling.

Inom ramen för ett nordiskt-baltiskt projekt med multimodala estetiska arbetsformer i lärarutbildning har Mimmi Larsson, adjunkt i ämnesdidaktik bild och Maria Pemsel, adjunkt i ämnesdidaktik musik på Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, HSD vid Stockholms universitet utvecklat ett inbördes samarbete och kollegialt lärande. Scolarship of Teacher Education är ett erfarenhetsbaserat lärande där lärande sker genom utforskande och reflekterande verksamhet (Kreber 2002). Egen erfarenhet, studenters upplevelser, kollegors erfarenheter och kritiska öga, samt tidigare forskning bildar den teoretiska ramen (Handal,1999; Jons 2017; Schulman, 1986). Syftet med detta paper är att belysa och begreppsliggöra vårt eget kollegiala lärande i estetiskt, multimodalt och transdisciplinärt arbete med andra.

I det treåriga nordplussamarbetet Innovative and sustainable aesthetic methods for citizenship education: Nordic and Baltic perspectives (ISAMCE) genomför lärarutbildare intensivkurser för lärarstudenter. Lärare och studenter arbetar tillsammans under intensivveckorna med att konkretisera temat som personliga erfarenheter uttryckt i rörelser, ljud och bilder i det sociala rummet. I motsats till narrativ arbetas det med relationell estetik där deltagarna delar erfarenheter och känslor. Det platsspecifika är en central del i arbetsformen. Stämningar, historik och atmosfär i landskapet, staden och rummet där man arbetar bearbetas. Projektens målsättning är att bearbeta medborgarskap transdisciplinärt med olika perspektiv genom att blanda ljud, rörelse och visuella utryck i genrer som performance, installation eller video.

Genom dialog i lärargruppen genomförs under intensivveckorna ett platsspecifikt planerings- och utvecklingsarbete. Lärarna skapar tillsammans olika lärsituationer och former för stimulans kring temat samt strategier för genomförande. I processen tränas vi i flexibilitet, att släppa kontrollen blir nödvändigt, det är praktiskt omöjligt att detaljplanera före kursens start. Som lärare påverkas vi av skeendet tillsammans med andra under intensivveckan. Vi har genom processen genererat ett nytänkande som inspirerar till ett mer holistiskt arbete på lärarutbildningen vid heminstitutionen.