Det här kapitlet belyser de identitetsdilemman som organisationsmedlemmar upplever i spänningen mellan olika föreställningar och förväntningar på vilka de är, ska och vill vara och vad de faktiskt har för möjligheter att handla i enlighet med dessa föreställningar och förväntningar i vardagen. Sådana dilemman utgör viktiga villkor för deras lärande men också för förändringar i organisationer. Utgångspunkten tas i den forskning om identitet och lärande i olika vardagspraktiker som vi genomfört och som utgår från situerad lärandeteori. I kapitlet definieras lärande, identitet och identitetsdilemman. Därefter ges exempel utifrån vår forskning på hur identitetsdilemman triggar i gång lärande och förändring av praktiker i organisatoriska sammanhang. Avslutningsvis resonerar vi om hur teori och begrepp kan användas i organisationspedagogisk forskning samt hur svårigheter och konflikter inom organisationslivet inte endast behöver betraktas som oönskade avarter, utan också som potentialer för lärande och förändring i organisationer.

Lärande är tätt sammanflätat med kontext inom det organisationspedagogiska området – men vad menas egentligen med kontext? Detta kapitel presenterar några vanligt förekommande sätt att använda begreppet – kontext som bakgrund, som upplevelse av sammanhang och som praktikgemenskap. Kapitlet visar utifrån exempel på organisationspedagogisk forskning om rockband hur olika aspekter av kontext kan belysa olika organisatoriska företeelser. En slutsats är att studier av lärande där organisationer ses som villkor eller där lärande förändrar organisationer inbjuder forskare och studenter att vara särskilt analytiskt lyhörda för kontextens komplexitet då dess olika aspekter utgör olika sätt att förstå vad en organisation i grund och botten är.

Området organisationspedagogik är inriktat på lärande vid arbetsplatser och andra sammanhang där människor organiserar sig i sin vardag. Denna antologi ger en introduktion till forskningsområdet utifrån aktuella teorier, begrepp och forskningsstudier. Författarna beskriver social interaktion och vardaglig praktik i olika typer av organisering samt visar på betydelsen av det breda fenomenet lärande. Här ges exempel från en mängd områden, alltifrån sjukvård, socialtjänst och kommunal samverkan kring prevention av könsstympning och hedersrelaterat våld samt bemannings­anställningar inom industri, till konstvärlden, dataspelsbranschen, rockband, radiostation, studieförbund och aktivistnätverk. De presenterade forskningsansatserna kan ge inspiration att utforska, analysera och förstå lärande och dess förutsättningar. Kapitlen kan också fungera som vägvisare för vidare studier och som underlag för praktisk organisationsutveckling. Boken riktar sig till studenter inom personal, ledarskap, kommunikation och angränsande områden, men även till andra med intresse för pedagogiska frågor inom organisationslivet.

Organisationsforskning är ett stort område med många teoretiska inriktningar och traditioner. Ibland kan det vara svårt för forskare, studenter och övriga med ett intresse för organisationspedagogik att orientera sig och nå ut i denna djungel. Det är långt ifrån alla inriktningar som ter sig relevanta för organisationspedagogikens fokus på människors föreställningar respektive samspels- och utvecklingsprocesser. Detta kapitel lyfter därför fram en särskild teoretisk inriktning – ett organiseringsperspektiv – och ger exempel på hur detta kan belysa pedagogiskt intressanta aspekter. Det centrala budskapet är att organisationspedagogiken, genom att relatera till organiseringsperspektivet, både kan berikas av och bidra till den internationella organisationsforskningen.

The aim of this paper is to contribute to a better understanding of musician identity learning. Identity is a significant driving-force behind many artistic vocations. However, identity may also pose challenges such as vulnerability, burnout and conflict of commitment. The paper focuses on musician identity, based on interviews with classical and rock musicians during the COVID-19 pandemic. Analyses reveal that the musicians are either in integrating or situating musician identity learning, two different processes discussed as dynamically interrelated and depending on life situation. The paper argues that breaks of normality accentuate challenges stemming from musician identity and that the proposed learning processes are responses to those challenges, which is previously under-explored. The paper concludes that many musicians or other artistic practitioners likely struggle to de-centralize their identity in order to foster a sustainable vocational career and personal growth, and that temporary career breaks may provide necessary relief and learning space.

Syftet med detta kapitel är att bidra med en nyanserad bild av rockbands drivkrafter. Min huvudsakliga poäng är att för många band är musikskapande vid sidan av scenen på olika sätt en minst lika viktig drivkraft som det så omtalade liveartisteriet. Som en utgångspunkt för mina resonemang betraktar jag företeelsen rockband som historiskt sprungen ur fler parallella idéströmningar, vilka skapar olika och ibland motsägelsefulla föreställningar om vad som är ett bands huvudsakliga mål och mening. 

I kapitlet beskriver jag först rockband som en social form och några av dess inneboende drivkrafter ur ett socialt och kulturhistoriskt perspektiv. Därefter exemplifierar jag hur kapitlets idéer kan tillämpas för att analysera reaktionerna från olika svenska rockband på det ofrivilliga stoppet för liveframträdanden till följd av COVID-19-pandemin. Banden spänner mellan internationellt turnerande och endast lokalt verksamma, samt mellande som lever helt eller delvis av musiken och de som inte alls gör det. Avslutningsvis diskuterar jag hur en grundläggande förståelse av olika drivkrafter kan kasta ljus över spänningar och konflikter i rockband. Detta omfattar aspekter så som varför vissa är tveksamma till att satsa professionellt, motsättningar mellan band och musikbransch, skillnader i ambitionsnivåer och rockbandens framtid.

Ambitionen är att detta kapitel ska vara till värde för både akademiker och verksamma eller blivande managers, skivbolag, musikpedagoger, liksomgivetvis musiker, i syfte att stimulera till reflektion och diskussion kring hållbara och framgångsrika musikverksamheter.

This chapter aims to show how learning popular music involves often- overlooked processes of learning to become a band, it discusses implications for educators and calls for more research. Based in Sweden, a small country with relatively large impact on popular music, the author currently sets out to answer that call.

Syftet med detta kapitel är att bidra till förståelse av de sociala processerna i rockband för att på så sätt öka medvetenheten om villkoren för människors självständiga, långlivade och framgångsrika deltagande i denna form av musikliv. Kapitlet är delvis en presentation av min avhandling "Konsten att hålla ihop – Om lärande och organisering i rockband" samt av några fristående bandstudier som på olika sätt ligger till grund för avhandlingen. Kapitlets huvudsakliga budskap är att förutsättningarna för ett rikt och aktivt musikliv innefattar så mycket mer än strikt musikaliska förmågor. För den enskilda musikern – och då med särskilt fokus på medlemmar i rockband av olika typer och med olika ambitionsnivåer – är det av stor vikt att utveckla en förmåga att förstå sig själv och bandverksamheten på olika sätt beroende på situationen och därmed undvika att låsa fast sig i entydiga identiteter. Min förhoppning är att kapitlet kan vara belysande och stimulera till diskussion för pedagoger, branschfolk, beslutsfattare, studenter, forskare, ledare, gruppmedlemmar och alla med intresse för musik- och kulturlivets grundläggande villkor i allmänhet, såväl som för små kreativa gruppers dynamik och utveckling i synnerhet. Därutöver avser kapitlet fungera som en vägvisare mot forskning på området.

Rock bands are foundational for modern day music life. These small groups provide well-being and self-fulfillment to its members, as well as fuel for the cultural life and the increasingly highlighted creative industries. Rock bands, however, are particularly difficult to organize. Bands face a range of challenges in keeping together and developing as a group.

The aim of this doctoral thesis is to develop knowledge on rock band formation and development over time. Based in the discipline of education, the thesis mainly contributes to the fields of organization studies, social theories of learning, and music and cultural life research.

The thesis uses the theory of situated learning to explore rock band formation and development. The methodology is qualitative and ethnographic, and the research design builds on three studies: an interview study with three rock bands and two case studies. All five bands are Swedish and have found different degrees of success and popularity.

The thesis investigates band activities and courses of events, band members’ identities, and challenges faced. The findings indicate that a rock band’s activities shift between a production mode – i.e. highly productive times associated with public performances, record releases and marketing, and behind the scenes processes of creating, recording and planning – and a contrasting less active hibernation mode without bigger public projects or goals. The amount of time spent in production mode depends on the band’s degree of “membership” in the music industry. Moreover, a band member forms and actualizes identities of colleague, creator, entrepreneur, friend, hobbyist and professional, in differing combinations, situations and modes. Furthermore, the members’ most significant challenges relate to identity dilemmas.

Based on these findings, the thesis formulates a model for a rock band’s learning trajectory and argues that a band may develop as it approaches, or becomes a more central member in, the music industry. This development demands increased public success and organizational ability: the band members’ ability to form business-oriented practices, to participate uniformly in an overarching community of practice, and to be flexible as they must identify with, and ascribe meaning to, a variety of activities in different and sometimes contradictory ways.

The thesis concludes that the challenges of persistence as a rock band or similar group relates chiefly to group member difficulties in identifying with different activities and situations that are necessary to sustain and develop as a collective. Eventually, individual members tend to handle the experience of uncertainty and ambivalence by holding on to one singular identity, which may prevent group development, foster intra- and interpersonal tensions, and ultimately can lead to significant conflicts and/or a band’s breakup.