Det övergripande syftet med studien är att analysera beskrivningar av kvinnor som brottsoffer respektive förövare och män som förövare1 i riksdagsmotioner knutna till justitieutskottets betänkanden under perioden 1971-2000. Analysen genomförs i huvuddelen av uppsatsen med utgångspunkt i tre utvalda feministiska perspektiv; liberalfeminismen, radikalfeminismen och den postmodernistiska feminismen. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskrivs kvinnor som brottsoffer och förövare respektive män som förövare (när de skildras i relation till kvinnorna) i motioner? Går det att relatera beskrivningarna till något/några av de utvalda feministiska perspektiven? Har det skett förändringar under den studerade perioden, beträffande de olika perspektivens (eventuella) förekomst i motionerna?

Uppsatsen består av två studier, en om kvinnorna och en om männen, och avslutas med en sammanbindande analys, där beskrivningarna av både kvinnorna och männen finns med.

Materialet utgörs av riksdagsmotioner knutna till justitieutskottets betänkanden. Till den första studien lästes enbart sammanfattningarna av motionerna, medan analysen i den andra studien baseras på de fullständiga motionerna. Både en kvantitativ och en kvalitativ metod har använts för att bearbeta materialet. I den andra studien utgör analysramen bestående av de tre feministiska perspektiven ett viktigt redskap för att analysera motionerna.

Resultaten från den första studien visar att kvinnor som brottsoffer har en dominerande ställning i de totalt 274 motioner som analyserats. Andelsmässigt behandlas kvinnor som brottsoffer i nio av tio motioner och då främst som offer för vålds- och/eller sexualbrott, men även till viss del som offer för prostitution och pornografi. I de motioner som handlar om kvinnor som förövare, så är det i första hand kvinnors situation i fängelse som diskuteras, och inte kvinnor som utövare av någon specifik brottstyp. Det kan även konstateras att beskrivningarna av kvinnor som brottsoffer och förövare förekommer betydligt oftare från mitten av 1980-talet och framåt, än under den tidigare delen av perioden (1971-1985). 84 procent av det totala antalet motioner återfanns under perioden 1986-2000.

Ytterligare en slutsats som kan dras är att beskrivningarna av kvinnor som brottsoffer i motionerna från 1990-talet har mycket gemensamt med det som Nils Christie kallar för ”det idealiska offret”, i betydelsen att kvinnorna här bl.a. beskrivs som svaga, helt skuldfria offer som i hemmiljö blir slagna av sina rationella och onda män.

Resultaten från den andra studien om männen samt från den sammanbindande analysen av kvinnorna och männen visar att 1970-talets nio motioner innehåller drag av liberalism/liberalfeminism. Det som diskuteras är främst att kvinnors situation i fängelse är sämre än mäns, och att detta måste förändras. Motionärerna är av uppfattningen att kvinnor i fängelse ska ha samma rättigheter som män i fängelse. Ett könsmaktsperspektiv, vilket är centralt inom radikalfeminismen, saknas i motionerna från 1970-talet. Ämnesområdet ”våld mot kvinnor” finns bara representerat genom en motion under detta årtionde.

Under 1980-talet ökar antalet motioner markant, och det är nu radikalfeminismen gör entré på området, tillsammans med att fokus helt flyttats från kvinnor som förövare till kvinnor som brottsoffer. Det radikalfeministiska perspektivet är dock fortfarande uppluckrat av ett individperspektiv, där t.ex. mäns våld mot kvinnor förklaras utifrån psykisk sjukdom, tragisk barndom, missbruk m.m., vilket kan kopplas till liberalismen/liberalfeminismen. Den postmodernistiska feminismen lyser med sin frånvaro.

1990-talet utgör ”genomslagsperioden” för radikalfeministiska drag i motionerna. Fortfarande finns det spår kvar av liberalismen/liberalfeminismen i form av ett individperspektiv, men parallellerna till radikalfeminismen är så pass många och tydliga, att de liberalfeministiska dragen ibland försvinner i mängden. Kvinnor beskrivs som ”offer” när de sitter i fängelse, när de utsätts för vålds- och sexualbrott och i motioner som tar upp prostitution och pornografi. Mäns makt i samhället och över kvinnor anses av många motionärer vara orsaken till att vålds- och sexualbrott mot kvinnor begås. 1990-talets motionärer lyfter i större utsträckning än under de tidigare årtiondena fram olikheter män emellan respektive kvinnor emellan, men det går inte att dra slutsatsen att detta beror på influenser från den postmodernistiska feminismen.