Tidigare forskning ger skilda svar huruvida fysisk utformnings påverkar social hållbarhet. Framförallt kritiseras modernistiskt byggande och stadslik utformning förespråkas. Syftet är att undersöka relationen mellan ett områdes fysiska utformning och dess sociala hållbarhet. Genom att jämföra ett område som teoretiskt uppfyller kriterierna för social hållbarhet med ett som inte gör det samtidigt som den ekonomiska nivån är jämförbar kan den fysiska utformningens inverkan göras tydlig. Forskningsfrågan är Vilken relation har fysisk utformning och social hållbarhet inom ett grannskap? Studien jämför Aspudden centrum; stenstad med funktionsblandning, och Tanto bostadsområde med storskaliga lägenhetskomplex. Social hållbarhet operationaliseras till rättvisa, gemenskap och trygghet. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer med representanter för lokala bostadsrättsföreningar. Utifrån studien framkommer att det i båda områdena finns faktorer som bidrar till och motverkar social hållbarhet som utkristalliserar sig på olika sätt. Däremot går det inte utifrån materialet se en märkbar skillnad i nivå av social hållbarhet.