I stora delar av Sverige har lagliga eller öppna graffitiväggar varit föremål för en långvarig och intensiv politisk debatt, och som även intagit en central position i den svenska graffiti- och gatukonstdebatten i stort. Denna presentation utgår från en översikt av litteratur och forskning om laglig graffiti samt en genomgång av den svenska debatten om lagliga graffitiväggar.Det finns en synnerligen omfattande litteratur om graffiti, men samtidigt är det relativt lite av den som behandlar laglig graffiti. Även vad det gäller forskningen så finns endast ett fåtal studier med laglig graffiti som huvudfokus. Ofta är också studierna direkt eller indirekt kopplade till förekomsten av olagligt utförd graffiti. Kriminologen Ronald Kramer hävdar forskningen tenderat att överbetona olagliga aspekter av graffiti, bland annat genom att tolka olagligt graffitimålande som ett medvetet sätt för graffitimålarna att positionera sig oppositionellt visavi samhället. Den aktuella forskningsöversikten pekar på ett liknande sätt att olaglig graffiti intar en normativ position.Genomgången av debatten om lagliga graffitiväggar i Sverige visar på att den präglas av polarisering mellan högt ställda förväntningar på en tydlig brottsförebyggande effekt och långtgående farhågor om en tydlig brottsgenererande effekt. Även här blir alltså det olagliga en slags norm. Samtidigt finns det mycket lite systematiserad kunskap om hur lagliga graffitiväggar faktiskt används i de olika sociala, geografiska och kulturella sammanhang där de finns – varken vilken funktion de fyller för dem som målar på väggarna, eller för de som besöker platserna som betraktare.Sammantaget argumenterar presentationen för att det finns ett större behov av att förutsättningslöst undersöka hur lagliga graffitiväggar används, än att undersöka om de fungerar brottsförebyggande eller brottsgenererande.