Samhällsplanering framhålls som en viktig instans inom arbetet mot klimatförändringarna. En viktig aspekt för att lyckas med arbetet är en hög grad av samordning och samverkan mellan olika sektorer som styrningsnivåer. Tidigare studier har dock visat att arbetet karaktäriseras av målkonflikter och en låg nivå av styrning till konkreta åtgärder. Denna studie undersöker processen för framtagandet av Klimatfärdplan 2050. Färdplanen innehåller sektorsvisa förslag och riktar sig över såväl sektorer som styrningsnivåer. I och med att färdplanen befinner sig i en kontext av en mångfald av sektorer, styrningsnivåer och aktörer studeras processen genom ramverk av governance och good regional governance. Studiens söker besvara vad som kännetecknar styrningen i samverkansprocessen för framtagandet av Klimatfärdplan 2050 utifrån good regional governance, samt utröna vilka problem som uppstått inom processen för framtagandet av Klimatfärdplan 2050 och vad de ger för implikationer för processens utfall. Studiens explorativa ansats belyser processen fram till färdplanen, vilka aktörer som varit delaktiga och att styrningen inom processen karaktäriseras av såväl mjuk som hård styrning. Men även att processen har stött på problem i form av dess uppdrag, landstingets mandat, resursbrist samt en bristande förankring.