I studien undersöks hur kriminaljournalistiken i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter förhöll sig till att namnge brottslingar 2014 och 2019 med möjlighet att jämföra bakåt med hur Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten gjorde under 1900-talet. Den övergripande slutsatsen är att tidningarnas praxis blivit mer återhållsam med tiden. I början av 1900-talet identifierades regelmässigt misstänkta brottslingar. I dag namnges brottslingar betydligt mer sällan. Det fanns däremot få skillnader vad gäller namngivning mellan 2014 och 2019 i undersökningen. Expressen publicerar båda åren oftare namn än Aftonbladet som i sin tur gör det oftare än Dagens Nyheter. Alla tidningarna publicerar oftare namn när det gäller brott mot person än mot egendom. Och de är alla tre restriktiva med att ange etnicitet hos brottslingar. Sett i längre perspektiv har namnpubliceringen i DN i nutid jämfört med DN och GP vid olika jämförelsepunkter under 1900-talet också minskat över tid, med ett undantag. Det gäller namngivning av personer som begått egendomsbrott eller ”övriga brott” på 1960- och 1980-talet. Där namnges fler i dag än då. För brott mot person minskar namngivning tydligt år efter år.