Vad händer med skolans verksamhet när en styrningsform som den nationella timplanen tas bort? Vilken skolverksamhet skapas i en mål- och resultatstyrd skola?

Under fem år har ca 900 grundskolor haft möjlighet att, inom ramen för försöksverksamheten Utan timplan – oförändrat uppdrag, arbeta utan den nationella timplanen. Konsekvenserna av detta studeras inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I den här delrapporten fokuseras skolarbetets organisering och innehåll i relation till skolornas traditioner men också till trender i samhället. Genom att analysera hur lärarna i fem arbetslag organiserar och talar om sin timplanelösa verksamhet urskiljer författarna vad lärarna ser som sin främsta uppgift – att alla elever når målen. Uppnåendemål och betygskriterier får en central betydelse för lärarnas arbete. Kravet på att alla elever ska nå målen uppkom med införandet av nuvarande betygssystem. Timplanelöshetens möjligheter används av lärarna för att öka individualiserande och ämnesövergripande arbetssätt. De förändringar som ägt rum i skolan tycks ge begreppet likvärdig utbildning en delvis ny innebörd.

Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av trender i dagens skola och av frågor om vad som styr lärares arbete. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.