Denna studie utforskar hur samhällsplanerare i Stockholm hanterar mångfald, med fokus på etnicitet och kön, för att skapa en inkluderande och hållbar planeringsprocess. Studien undersöker planerares attityder och strategier för att engagera underrepresenterade grupper i medborgardialoger. Genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys av fyra kommuner – Stockholm stad, Sundbyberg, Botkyrka och Salems kommun – framhäver studien vikten av tvärkulturell kommunikation och planerarens personliga kompetens att hantera mångfald. Teoretiska ramverk kring tvärkulturell kommunikation och kommunikativ planering utgör grunden för att undersöka specifika frågeställningar om hur kommunerna engagerar underrepresenterade grupper i medborgardialoger och vilka strategier som används för att effektivt inkludera dessa grupper. Resultaten visar att medvetenhet och kompetens inom tvärkulturell kommunikation är avgörande för att överbrygga klyftan mellan medborgare och planerare, och främja en mer inkluderande stadsutveckling. Slutsatserna indikerar att fasta strategier för effektiv kommunikation och inkludering ofta saknas, vilket leder till variationer i medborgardeltagandet. Studien belyser vikten av att planeringsprocessen inkluderar fler perspektiv och erfarenheter, vilket är särskilt relevant i dagens mångkulturella samhällen och bidrar med insikter om hur planeringspraxis kan förbättras för en mer rättvis och effektiv planeringsprocess.