En fallstudie av tre cirkulationsplatser med konstnärlig utsmyckning i rondellerna. Syftet är att se hur förutsättningarna är att förse en rondell med konstnärlig utsmyckning och studien är utförd i genusteori med en formativmetodanalys. Rondellerna är belägna i mindre kommuner med jämförbara invånarantal och de är geografiskt utspridda över Sverige. Rondellerna har alla funktionen som ingångsportal till ett område. En jämförande studie där liknande mönster framkommer i gestaltning kopplat till trakten, men skillnader ses i konstnärernas lokala anknytning. Traktens kulturhistoriska värde framträder på olika skalor i konstverken. Rondellerna utgör en scen som tillför konstverket en tydlig arena utifrån deras centrala placering. Konstverken möjliggör ett betraktande för en passerande publik som inte haft denna konstscen som mål. Konstnärerna är alla män, varav två är samtida. Konstverken befinner sig i det offentliga rummet, vilket inte är exkluderande utan tillgängligt i ett vidare perspektiv än endast för brukare av trafikanläggningen. Oavsett trafiklösningen ses samhällsplanering ur arkitektonisk aspekt, tillsammans med konst, skapa sammanhang. De rum som skapas, medför flera dimensioner i betraktandet av konsten. Konsten som finns i rondeller ses generera sammanhang till kommunerna ur identitetsskapande värde men även mot de budskapet som kommunerna sänder i sina slogans. Det tekniska utförande i anläggningens uppbyggnad, ses inte inverka negativt på förutsättningen för konst-verken. Placeringen innebär att betraktandet kan ske med olika villkor beroende på betraktarens position, utifrån att konstverken besitter en tredimensionalitet. Den offentliga konst som skapas när en rondell tillförs ett konstverk, genererar mervärde i vår livsmiljö.