Denna studie har genom kvalitativ forskning identifierat vart i Stockholms län det finns kluster av skolor med hög lärarbehörighet och om dess geografiska position hänger samman med socioekonomiska faktorer. Det första sambandet som undersöktes var  lärarbehörighet och meritvärde för att se hur stor påverkan lärarbehörigheten har på elevers skolprestation. Denna undersökning gjordes genom en korrelationsanalys som visade att det finns ett linjärt samband mellan de två variablerna vilket innebär att skolresultat påverkas av skolors lärarbehörighet. 

Efter att ha klargjort detta valdes följande socioekonomiska variabler för den rumsliga undersökningen: kommuners genomsnittliga meritvärde i årskurs , kommuners genomsnittliga lön, kommuners andel lågutbildade vårdnadshavare , kommuners andel elever mellan 15–16 år med utländsk bakgrund. Syftet med detta var att se hur kommuners socioekonomiska nivå påverkar dess avstånd till kluster av skolor med hög lärarbehörighet (hot-kluster). Därtill mättes kommuners avstånd till närmaste hot-kluster, och sedan utfördes en regerings analys för att se vilken/vilka variabler som har ett statistiskt signifikant samband med dess avstånd. Resultatet visade att kommuner med hög andel elever med lågutbildade vårdnadshavare, låg medelinkomst och låg meritvärde hade

längre avstånd till kluster av skolor med hög andel behöriga lärare. Andel elever mellan 15–16 år med utländsk bakgrund hade för låg signifikans för att kunna skapa ett samband med avstånd till hot-kluster.

Vidare identifierades vilka kommuner som var socioekonomiskt missgynnade för att se om dessa kommuner hade tendens att vara längre ifrån skolor med hög lärarbehörighet. Syftet var att se om det fanns kommuner som både var socioekonomiskt missgynnade och hade långt avstånd till hot-kluster för att se vilka kommuner som statistiskt sett har svårare att högutbilda sina ungdomar.  Resultatet visades att kommunerna Haninge, Sigtuna, Upplands-Bro, Nynäshamn och Södertälje har längst till kluster av skolor med hög lärarbehörighet och är utifrån utvalda variabel resultat socioekonomiskt svaga vilket innebär att barn som bor i dessa kommuner har försämrade förutsättningar att lyckas akademiskt.