Villaomvandling innebär att riva småhus i syfte att förtäta tomterna med fler bostäder i nya byggnader.En nyligen genomförd kartläggning har visat att detta varit ett växande fenomen i Stockholms länunder det senaste decenniet (Franklin, 2018). Trots detta finns enbart en begränsad mängd tidigareforskning om villaomvandling i Sverige. Något som helt saknas är närmare studier av aktörerinblandade i villaomvandlingar liksom hur närsamhället påverkas av omvandlingar.

I denna fallstudie av en villaomvandlingsprocess i Aspudden har drivkrafter och ståndpunkter hosinblandade aktörer undersökts. I detta ingick att dokumentera olika aktörers syn på omvandlingensåväl som att undersöka vilka faktorer aktörerna själva ansåg centrala för planeringsprocessens utfall.En serie djupintervjuer har genomförts med olika aktörer och materialet har sedan relaterats tilltidigare forskning om aktörer inom planeringsprocesser. Enligt Heneckes (2006) analysmodell förplaneringens aktörer kan dessa delas in i tre grupper som verkar utifrån varsin sfär och institutionelllogik. Studien visar att aktörsmodellen är användbar även för analys av samspelet mellan aktörer ivillaomvandlingar, men också att omvandlingens aktörer utmanar grupperingarna i den generellamodellen då individer kan byta aktörsgrupp över tid och institutionella logiker såväl som sfärerblandas mellan olika aktörer. Studien har också genererat en lista över faktorer som aktörernaframhållit som centrala för planeringsprocessens riktning och deras eget agerande i samband medvillaomvandlingen: Planförutsättningar och läge, politiska direktiv, finansiering, betalning avplankostnader samt personliga förutsättningar.

För att undersöka hur villaomvandlingar påverkar lokalsamhället har studien analyseratintervjumaterialet med hjälp av Lefebvres (1991, i Rönnlund och Tollefsen, 2016: 40-41) rumsligatriad där rummet delas in i tre dimensioner: Det upplevda (fysiska) rummet, det föreställda (mentala)rummet samt det levda (sociala) rummet. Analysen visar att villaomvandlingar påverkar samtliga trerumsdimensioner och att förändringarna inte kan isoleras till den fysiska dimensionen. Studien landardärför i ett generellt råd gällande villaomvandlingar: Ju större förändring villaomvandlingen innebäri den fysiska dimensionen, desto viktigare att effekterna i de mentala och sociala dimensionernabelyses.