Kritisk forskning om män och maskuliniteter har vuxit fram som ett etablerat forskningsområde i skärningspunkten mellan sociologi, genusvetenskap och närliggande ämnen. Den här artikeln ger en överblick över centrala teoretiska och begreppsliga frågor inom maskulinitetsforskningen. Först klarläggs skillnaderna mellan de tre huvudsakliga sätten att definiera ”maskulinitet”, som utvecklats med inspiration från marxistisk feminism, radikalfeminism respektive queerteori. Frågor som diskuteras är relationen mellan män och maskulinitet, om det finns en maskulinitet eller flera, samt alternativa begrepp som ”mäns praktiker”. Därefter identifieras de viktigaste skillnaderna mellan Connells och Messerschmidts sätt att förstå det inflytelserika begreppet ”hegemonisk maskulinitet”. Slutligen diskuteras för- och nackdelar med några av de nya begrepp som kommit i omlopp på senare år, såsom ”toxisk maskulinitet” och ”inkluderande maskulinitet”.

Critical Studies on Men and Masculinities has grown into an established area of research in the intersection of sociology, gender studies and related disciplines. This article gives an overview of central theoretical and concep-tual issues. First, it clarifies the differences between the three major ways of defining ”masculinity” that have been developed with inspiration from marx-ist feminism, radical feminism, and queer theory. Questions discussed con-cern the relationship between men and masculinity, whether there is one or more masculinities, as well as the alternative concepts of ”men’s practices” and ”manhood acts”. Then, the central differences between Connell’s and Messerschmidt’s accounts of ”hegemonic masculinity” are identified. Last, the merits of newer concepts such as ”toxic masculinity” and ”inclusive mas-culinity” are discussed.