Enligt en kartläggning av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter upplever

nio av tio svenska judar att antisemitismen i landet ökat de senaste åren. Då medier spelar en

central roll i hur människors gemensamma referensramar formas är det av stor vikt att

undersöka i vilken utsträckning, samt på vilket sätt, antisemitism rapporteras om och

diskuteras inom journalistiken. Syftet med denna artikel är därför att jämföra förekomsten av

uttrycket antisemitism i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och

Svenska dagbladet under åren 2009 och 2019. För att utföra studien anammades en kvantitativ

innehållsanalys som metod med variabler specifikt framtagna för artikelns ändamål. Genom

att kvantifiera innehållet kunde övergripande mönster utläsas som därefter kontextualiserades

via kvalitativa reflektioner. Resultatet visar att begreppet antisemitism under 2009

huvudsakligen förekom i förhållande till Israel/Palestina-konflikten. Fokus låg dock inte på

händelser i konflikten i sig utan flyttades, ofta från ledar- och debatthåll, till dess utlösande av

antisemitiska manifestationer rörande en tennismatch i Sverige. Utmärkande för de studerade

artiklarna 2019 var däremot att begreppet i stor utsträckning förekom i förhållande till det

stundande EU-valet. Här användes begreppet gärna som politisk slagträ rörande svenska

politikers agerande i relation till det ungerska partiet Fidesz vara eller icke-vara i den

europeiska partigruppen EPP. På ett mer övergripande plan framgår i studien att antalet

tidningsartiklar där nyckelordet antisemitism förekom var samma för båda studerade årtal.

Med tanke på de senaste årens ökade medieutbud antyder detta att antisemitism diskuteras och

rapporteras om i mindre utsträckning idag än för tio år sedan. Detta skapar en illusion om att

antisemitism inte är ett lika överhängande problem eller hot i dagens svenska samhälle.