Bakgrund

I många ämnen, inte minst i de samhällsorienterande, används ofta olika typer av visuella representationer, så som modeller, flödesscheman och diagram, i undervisningen för att hjälpa elever att utveckla en förståelse för komplexa fenomen, processer och relationer. Tidigare forskning visar att en modells utformning kan spela stor roll för hur elever förstår det ämnesinnehåll som illustreras och därmed vilket lärande som görs möjligt (se exempelvis Jägerskog, 2020; Wheat, 2007). Detta eftersom modellens utformning påverkar vad som kommer i förgrunden respektive bakgrunden och därmed vilka aspekter av det visualiserade ämnesinnehållet som elever ges möjlighet att urskilja (Danielsson & Selander, 2014; Kress, 2010). Det har också föreslagits, utifrån ett praktikteoretiskt perspektiv, att olika modeller av ett ämnesinnehåll har potential att mediera, eller öppna upp för, olika typer av handlingar i klassrummet (Wertsch, 1998). Denna aspekt är viktig att ta fasta på när man undersöker relationen mellan visuella representationer och lärande, eftersom de undervisningspraktiker som elever inbjuds att delta i är relaterade till vilket lärande som görs möjligt (Lave & Wenger, 1991; Eriksson & Lindberg, 2016).

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka vilken roll en visuell modells utformning spelar för vilka undervisningspraktiker som etableras i klassrummet och därmed vilket lärande av ämnesinnehållet som görs möjligt. Det exempel som användes i studien var visuella representationer av prisbildning i samhällskunskapsundervisning. Den specifika frågeställningen som undersöktes var vilka kommunikativa handlingar, i termer av elevers och lärares frågor, kommentarer, beskrivningar och sätt att prata om ämnesinnehållet, som två olika visuella prisbildningsmodeller möjliggör och därmed vilka undervisningspraktiker som etableras i klassrummet när dessa modeller används i samhällskunskapsundervisningen.

Metod

I en lektionsserie bestående av tre samhällskunskapslektioner introducerades fyra gymnasieklasser till ämnesområdet prisbildning. I två av klasserna baserades undervisningen på en traditionell utbud/efterfrågan-graf och i två av klasserna baserades undervisningen på ett loop-diagram. Transkriptioner av lektionerna, liksom av de smågruppsdiskussioner som utgjorde en del av undervisningen, analyserades för att identifiera lärares och elevers kommunikativa handlingar, de motiv som tycktes driva dessa handlingar, och därmed de undervisningspraktiker som etablerades i klassrummet.

Resultat

Resultaten visar att det finns en relation mellan den visuella modell som användes i undervisningen och de undervisningspraktiker som etablerades i klassrummet, dvs vilka kommunikativa handlingar som de olika modellerna medierar och öppnar för. Loop-diagrammet bidrog i större utsträckning än utbud/efterfrågan-grafen till etablerandet av en epistemisk praktik, dvs en praktik där kunskap utvecklas och transformeras. Exempelvis skapade loop-diagrammet potential för meningsskapande diskussioner om kausala relationer och uppmuntrade till fördjupande frågor och reflektioner kring ämnesinnehållet. I de klassrum där utbud/efterfrågan-grafen användes hamnade fokus i stor utsträckning på att förstå modellen i sig, snarare än att diskutera relationerna i prisbildning. En slutsats som dras är att visuella modeller är handlings-medierande verktyg som spelar stor roll för formandet av de undervisningspraktiker som etableras i klassrummet och därmed vilket lärande som gör möjligt. Att välja visuella representationer och modeller för undervisning blir därmed en central uppgift i det didaktiska arbetet.

Referenser

Danielsson, K., & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Eriksson, I., & Lindberg, V. (2016). Enriching ‘learning activity’ with ‘epistemic practices’ – enhancing students’ epistemic agency and authority. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 16(1).

Jägerskog, A. (2020). Using visual representations to enhance students’ understanding of causal relationships in price. Scandinavian Journal of Educational Research. Manuscript accepted for publication.

Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press.

Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University press.

Wheat, I. D. (2007). The feedback method. A system dynamics approach to teaching macroeconomics (Doctoral thesis). University at Bergen, Bergen.