Sex- och samlevnadsundervisningen ingår sedan läroplansreformen 2011 i flertalet ämnes- och kursplaner. Kunskapsområdet som av tradition varit no- och biologilärarnas ansvar har dock fortfarande ofta en anatomisk och reproduktiv ansats (Bredström et al., 2018). Studien syftar därför till att utforska gymnasieelevers syn på olika preventiva metoder. Studien, som genomfördes inom ramen för gymnasieskolans naturkunskapsämne, utforskar elevsamtal om traditionella och hormonella preventivmedel i relation till det digitala preventivmedlet Natural Cycles. Elevernas samtal innefattar även frågan om ansvar gällande preventiva metoder. Studien som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och ljudinspelningar omfattar både elevsamtal och lektionsgenomgångar från sammanlagt tolv lektioner i en och samma gymnasieklass. Med en teoretisk utgångspunkt i Haraways (1991) cyborgteori och Foucaults (1980) biopolitik analyseras de mänskliga och icke-mänskliga relationer och spänningar som uppstår i elevernas samtal sinsemellan och i elevernas mötet med preventiva metoder på sociala medier. De preliminära resultaten visar att naturvetenskapliga fakta om mänsklig reproduktionen är viktig för elevens förmåga att navigera mellan fördelar och nackdelar hos de olika preventiva metoderna. Elevernas samtal överskrider dock en traditionell och heteronormativ ingång i sex- och samlevnadsundervisningen, där skydd från oönskad graviditet och sexuellt överförda sjukdomar, såväl historiskt som idag är en central del av den svenska och internationella sexualundervisningen (Bredström et al., 2018; Ringrose et al., 2019). Studien visar vidare att lärarens normkritiska ansats och sexualhistoriska tillbakablick tillhandahåller eleverna  med möjligheten att diskutera såväl ansvarsfrågor som heteronormativa antaganden relaterade till preventivmedel. Studien visar också på ett ifrågasättande av användningen av hormonella preventivmedel (till fördel för digitala preventivmedel), som ofta är kopplade till olika biverkningar hos användaren. Foucaults (1980) biopolitiska begrepp ger vidare en möjlighet att lyfta blicken från elevernas klassrumssamtal och analysera den svenska sex- och samlevnadsundervisningens fostransuppdrag ur ett mer övergripande perspektiv och som en tradition med rötter i 1700-talet.