Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.