I denna rapport görs ingående analyser av hur arbetsmarknadsinträdet sett ut för de senaste årens förhållandevis stora grupper av flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige. Beskrivningen kan bidra till en ökad förståelse för vilka utmaningar som politiker på både nationell och lokal nivå står inför på integrationsområdet. Den svenska arbetsmarknaden idag skiljer sig en del från hur det såg ut i mitten av 1980-talet när de första större grupperna av flykting- och anhöriginvandrare kom. Andelen, både bland befolkningen i stort men också bland flykting- och anhöriginvandrare, som arbetar inom industrin har minskat medan andelen sysselsatta inom tjänstesektorn har ökat. Det finns skäl att tro att denna utveckling bland annat har påverkat vilka krav på kunskaper i svenska som ställs på arbetsmarknaden. Den pågående strukturomvandlingen med en ökad automatisering och digitalisering har troligen också påverkat vilken typ av kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Sammantaget visar rapporten på att det tar förhållandevis lång tid för flykting- och anhöriginvandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller både deltagande i aktiviteter inom etableringsprogrammet och etableringsmönster på arbetsmarknaden. Resultaten i rapporten baseras dels på registerdata från databasen STATIV som administreras av SCB, dels på data från Arbetsförmedlingens databas.