I den här artikeln presenterar vi hur ansatsen aktionsorienterad genusforskning kan användas vid ett förändringsarbete för att åstadkomma en genusmedveten akademi. Ansatsen har tidigare utvecklats inom flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt såväl inom näringsliv som offentliga organisationer. Artikeln visar hur ansatsen även kan tillämpas inom akademin. Aktionsorienterad genusforskning har en förankring dels i den genusvetenskapliga forskningen som studerar hur genus görs i organisationer, dels i den pedagogiska teoribildningens aktionsorienterade gren som arbetar med lärande i och utveckling av organisationer. Metodologin för förändringsarbetet utmärks av att arbeta med gruppen som metod och då framför allt med en grupp av chefer; kvinnor och män med formell makt i organisationen. Ytterligare karaktäriseras ansatsen av två modeller som även de har en förankring i genus- respektive aktionsforskning. Ansatsens förändringsmodell består av tre processer: framkallning, mobilisering och förändring (Amundsdotter 2009). De deltagande cheferna arbetar initialt med att framkalla, d v s synliggöra genusordningen. Därefter påbörjas en mobilisering för förändring genom utarbetande av strategier. Strategierna omsätts efterhand i konkreta förändringsarbeten på den egna arbetsplatsen. Den genusteoretiskt förankrade modellen som ingår i ansatsen har hämtat inspiration från Acker (1992) och består av fyra processer: struktur, symboler och föreställningar, interaktion samt personligt identitetsarbete. Denna senare modell har tillämpats i de lärande- och förändringsprocesser som organiseras, så att det går att fokusera på såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av hur genus görs.

Syftet med denna artikel är att presentera ansatsens teoretiska och metodologiska grunder samt att visa hur ansatsen tillämpats inom akademien. Därutöver beskrivs vilka resultat som framkommit vid två svenska universitet med ambitionen att åstadkomma en genusmedveten akademi.