Gynnar explicit grammatikundervisning nyanlända elevers utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumenten, centralt innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som har väckt starka känslor och periodvis intensiv debatt bland forskare, lärarutbildare, lärare och i media. Svaren är dock inte enkla eller entydiga, och forskningen ger just nyanserade och diversifierade svar på frågorna (t.ex. Norris & Ortega 2000, Goo m.fl. 2015, Flyman Mattsson2017, Kellem & Halvorsen 2018). Denna studie syftar till att öka kunskapen om grammatikens plats i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet att undersöka relationen mellan sva-lärares syn på språkförmåga, språkutveckling och grammatikundervisning och vad som händer i den faktiska undervisningen. Studien består således av två delar. En del fokuserar på sva-lärares syn på grammatiskt innehåll och betydelsen av grammatisk kunskap i undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern. Den andra delen fokuserar på samma lärares klassrumspraktik. Materialet består av etnografisk dokumentation i form av 146 klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor under läsåret 2018/2019, och etnografiska djupintervjuer (ca 240 minuters inspelningar) med fyra sva-lärare som undervisar i de aktuella klasserna. I föredraget presenterar vi resultaten av det etnografiska analysarbetet som bland annat visar att eleverna möter en hel del grammatik i sva-undervisningen, trots att lärarna spontant ger uttryck för att de inte alls behandlar grammatik. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som studerats ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter med skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i sva-undervisningen eller andra ämnen.